Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Ordning i skolan får vi inte av aktiebolagen

En skola som inte bara funkar för medelklasstjejer är mycket angeläget för arbetarrörelsen. Våga testa no excuses-tänket i en S-styrd kommun, skriver Arbetets kolumnist.

Det är rörigt i svenska skolor. Stora delar av undervisningstiden går förlorad i tjafs och sena ankomster. Tillsammans med Nya Zeeland och Chile är Sverige sämst på studiero i den utvecklade världen.

Tre av tio elever rapporterar att mattelektionerna inte kommer i gång i tid i en OECD-rapport om skoldisciplin i olika länder. Ungefär samma andel blir störda av andra elevers mobiler och paddor i klassrummet.

Var och en inser att det är svårt att lära sig i en sådan miljö. De som klarar det är elever med stark egen drivkraft och förmåga till koncentration.

Killarna misslyckas

Oförmågan att få ordning på stökiga killar innebär paradoxalt nog att Sverige skapat en extrem tjejskola. I Sverige är det tjejer som lär sig och får bra betyg. Killarna misslyckas.

Vi behöver tänka nytt om hur det ska bli ordning i klassen. Ett förslag är så kallade no excuses-skolor – ”inga undanflykter-skolor” – där arbetssätt och rutiner är särskilt inriktade på tydlighet, ordning och återkoppling. Läraren leder undervisningen från katedern och det finns tydliga uppföranderegler som tillämpas strikt.

Sådana skolor finns i utlandet och skulle kunna testas i Sverige. Om resultaten är goda finns lärdomar att rulla ut brett i svensk skola.

En aspekt av no excuses-upplägget är en traditionell kunskapssyn. Alldeles för tidigt vill svensk skola att eleverna ska resonera, analysera, sammanfatta och dra slutsatser. Oavsett ämne är det verbal kommunikationsförmåga som värdesätts. Det är ett arbetssätt som passar socialt kompetenta elever, medan andra missgynnas.

Visa framfötterna, Attenius

Nyligen har moderater och skoldirektörer skrivit positiva debattartiklar om no excuses. Risken är att konceptet görs till ett nytt argument för skolkoncernerna. Det är ett argument för marknadsskolan som måste ryckas ur högerns händer. 

Det finns inga anledningar till att no excuses-skolor ska vara vinstdrivande. En ideell förening eller stiftelse kan vara huvudman för en sådan skola. Men ett snabbare sätt är att en kommun tar ett initiativ.

Här finns en nationellt angelägen uppgift att plocka för ett kommunalråd som vill visa framfötterna. Kanske någon av de S-kommunalråd som lutar åt Tan-polen på Gal-Tan-skalan? Boel Godner och Elof Hansjons i Södertälje, Erik Nises i Borlänge eller Jonas Attenius i Göteborg … Organisera en kommunal no excuses-skola på prov! Det är viktigt att verksamheten riggas i samråd med skolforskare för att den ska kunna utvärderas.

Inte bara för medelklasstjejer

Troligen behövs inga formella regeländringar för att möjliggöra svenska no excuses-skolor (annat än att göra det möjligt med kommunala skolor som är öppen bara för dem som söker den). Att ändra reglerna för att låta skolor kräva skoluniform är till exempel ytligt trams utan förankring i Sverige.

Den viktigaste faktorn är att det finns en målmedveten rektor som kan bygga ett lag av lärare och personal och förverkliga ett gemensamt koncept, uppbackade av en engagerad huvudman. Och att de elever och föräldrar som väljer skolan förstår vad de ger sig in på.

En skola som inte bara funkar för medelklasstjejer utan även för killar utan studiebakgrund är mycket angeläget, inte minst för arbetarrörelsen. No excuses-tänket är väl värt att testa skarpt.