Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök
Gunnar Strömmer i kostym och slips står på gräs framför en stor byggnad under en mulen himmel.

Gunnar Strömmer (M) på Estlandsbesök.

600 fångar skickas till Estland – därför kan det bli en mardröm för kriminalvården

Nästa sommar ska svenska fångar tas emot i estniska fängelser. Det riskerar att bli en logistisk mardröm för svenska kriminalvårdare. 600 interner ska fraktas över Östersjön – och tillbaka igen. Deras permissioner ska ske på svensk mark.

Vår har blivit sommar. Justitieminister Gunnar Strömmer kallar till pressträff i Rosenbad.

”Förhandlingarna som har pågått mellan Sverige och Estland om att hyra fängelseplatser har gått i mål”.

Gunnar Strömmer kan andas ut. Han har hört vittnesmålen från de överfulla anstalterna, mött de snåriga byggreglerna för att få nya fängelser på plats. Nu har han presenterat en lösning som kan frigöra upp till 600 platser i Sveriges anstalter.

”Avtalet kommer att innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård”, konstaterar han.

Gunnar Strömmer (M) och Liisa-Ly Pakosta sitter vid ett bord och tar i hand framför svenska och estniska flaggor, med mikrofoner, dokument och blommor på bordet.

Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Estlands justitieminister Liisa-Ly Pakosta har just undertecknat avtalet om att Sverige ska hyra fängelseplatser på andra sidan Östersjön.

Sverigedemokraternas förslag

Idén om att skicka fångar utomlands väcktes av Sverigedemokraterna inför valet 2018. Den fanns med i Tidöavtalet och har blivit ännu mer aktuell när fängelserna har blivit fullare.

När regeringens utredare gav klartecken och Estland visade intresse gick det fort. Landet uppfyllde flera kriterier: det är inom EU, ligger nära geografiskt och bedöms ha liknande standard på sina anstalter. Framför allt har Estland många tomma fängelseplatser.

Det möter de svenska fångarna

Sverige ska få hyra celler i Tartu, Estlands näst största stad. Den kallas för landets intellektuella och kulturella centrum med universitet, nationalmuseum och högsta domstolen. I utkanten ligger Tartuanstalten, ett fängelse som byggdes vid millennieskiftet och har hyst estniska fångar och serbiska krigsförbrytare.

Nu håller det på att tömmas då estniska fångar blir allt färre och ska samlas på landets två andra fängelser. Nästa sommar, när de första svenska fångarna kan flyttas till Tartuanstalten, ska cellerna vara tomma.

Gunnar Strömmer och en estländsk kriminalvårdare står och pratar i ett rum med våningssängar och fönster med galler.

Gunnar Strömmer (M) pratar med en anställd vid besöket i Tartu. Den estländska anstalten bedöms ha samma standard som fängelser i Sverige.

Personalen pratar engelska

Fängelsepersonalen ska vara estnisk och kommunicera på engelska. Annars ska det inte ska spela någon roll om du sitter i Tartu, Mariestad eller Ystad. Straffet ska vara likvärdigt. Det framgår av ett långt, detaljerat avtal mellan länderna som reglerar allt från kostnader och ansvar, till att maten ska lagas enligt nordiska näringsrekommendationer och att varje cell bland annat ska ha en tv, en mugg och en alarmklocka.

I nuläget ser jag inte att vi har personal för att klara det här uppdraget.

Men det finns fortfarande oklarheter. För att skicka fångar till Estland måste två tredjedelar av riksdagen godkänna lagändringar, vilket innebär att Socialdemokraterna måste rösta för Tidöpartiernas förslag. Estlands parlament måste även ge sitt godkännande.

Facket varnar för transporterna

Det finns också praktiska aspekter, exempelvis hur 600 fångar ska transporteras över Östersjön.

– I nuläget ser jag inte att vi har personal för att klara det här uppdraget, säger Marcus Carlström.

Han är Sekos fackliga företrädare på Kriminalvårdens transportenhet, som flyttar intagna inom och utanför Sverige.

Magnus Carlström med kort brunt hår och skägg ler svagt. Han har på sig en grön tröja med vit och svart krage där det står "LACOSTE". Bakgrunden är ljus.

Magnus Carlström, Sekos fackliga företrädare på Kriminalvårdens transportenhet.

”Pratar stora summor”

Informationen han har fått är knapp, men han har funderat. Att charta ett plan och flyga över fångar en gång är en sak, menar han. Att flyga intagna allteftersom och sköta alla permissioner, som enligt avtalet måste ske på svensk mark, är en annan.

– Jag förstår att det är dåligt med flighter till Estland och ska man chartra flyg för endast några klienter pratar vi ganska stora summor, säger Marcus Carlström.

94 000 kronor i månaden

Transporter till och från Sverige ingår inte i summan regeringen betalar Estland för att hyra anstaltsplatser. Enligt avtalet ska Sverige betala minst 335 miljoner kronor per år, för upp till 300 fångar.

Skickar vi fler än så betalar vi cirka 94 000 kronor per månad och intagen. Då ingår exempelvis anpassning av lokaler, personal, transporter inom Estland, mat, vård och sysselsättning för de intagna. Eftersom fängelseplatserna är billigare i Estland, tror justitieminister Gunnar Strömmer att skattebetalarna till och med kan spara någon krona.

Gunnar Strömmer i kostym står på gräs och klappar en svart hund med halsband. En annan hund sitter bredvid. Flera personer och fordon syns vid en stor, ljuslila byggnad i bakgrunden.

Gunnar Strömmer (M) fick bland annat hälsa på vakthundarna när han besökte fängelset i Tartu.

Hård kritik från flera håll

Men det handlar inte om pengarna, varken för förespråkarna eller kritikerna. Den stora frågan har varit om Sverige kan garantera en likvärdig fängelsevistelse när den sker i ett annat land.

Människorättsorganisationer anser inte att det är möjligt, fackförbunden Akademikerförbundet och Seko menar att det är rättsosäkert.

– Om vi gör detta tappar vi kontrollen, säger Christer Hallqvist som är Sekos ordförande inom Kriminalvården.

Privata fängelser nästa steg?

Han har nyss träffat statssekreteraren, fått höra att den estniska konstitutionen inte tillät svenska kriminalvårdare och hur hyravtalet kan avlasta kriminalvården.

Porträttbild på Christer Hallqvist, som är ordförande för Seko Kriminalvård

Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvård.

Men oron gnager när han lämnar Rosenbad. Att lämna över myndighetsutövning till ett annat land, är det ett första steg till privata fängelser?

– Han sa nej, det är det inte. Men vi har ju sett hur det har gått med skolan och sjukvården, säger Christer Hallqvist.

De som arbetar på anstalterna känner inte till vad det här kommer att innebära.

Rädd för fler konflikter

På andra sidan Östersjön sitter Kalle Liivamägi och går igenom överenskommelsen länderna emellan. Han är ordförande för fackförbundet Rotal, som organiserar statligt och kommunalt anställda i Estland.

Han borde jubla över att Estland kan behöva anställa 250 nya kriminalvårdare och att Sverige bidrar med många miljoner euro till den estniska statskassan. Men att ta emot kriminella från Sverige, från en annan kulturell och språklig bakgrund, ökar arbetsbördan och pressen på estniska kriminalvårdare, befarar Kalle Liivamägi.

Kalle Liivamägi har en grå fleecejacka och står framför en logotyp på en vägg.

Kalle Liivamägi, ordförande för fackförbundet Rotal.

Han är rädd för fler konflikter på fängelset på grund av språkförbistringar och när intagna inte har samma sociala stöd som i hemlandet.

– De som arbetar på anstalterna känner inte till vad det här kommer att innebära, säger Kalle Liivamägi.

Socialdemokraterna svänger

För att hyravtalet med Estland ska bli verklighet måste alltså två tredjedelar av riksdagen rösta ja. Tidigare avfärdade Socialdemokraterna fängelseplatser utomlands som dyrt och omständligt, nu är tonen en annan.

– Det är ingen tvekan om att vi nu har ett stort kapacitetsproblem i Kriminalvården, och då är det vår skyldighet att sätta oss in i det här alternativet, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, Teresa Carvalho, till Expressen.

Mer om Kriminalvårdens kris