Forskare sågar bidragskrav: ”Klämmer åt folk utan att minska arbetslösheten”
Tidöpartiernas nya reform ska få fler bidragstagare i arbetet, men tre forskare som Arbetet har pratat med sågar förslaget.
– De behöver hjälp snarare än att piskan viner, säger Anders Forslund på IFAU.
Anders Forslund på IFAU, menar att personerna som inte arbetar på grund av generösa bidrag förmodligen är väldigt få.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska långvarigt bidragsberoende och få fler som jobbar. Därför presenterade de under onsdagen en ny bidragsreform med fokus på bland annat bidragstak.
Bidragstaket innebär att försörjningsstödet kommer att minska och begränsas och särskilt för familjer med fyra eller fler barn.
Men Arbetet har pratat med tre experter som forskar om arbetsmarknad – och som alla sågar förslaget.
Finns starka drivkrafter att söka jobb
– De flesta som inte arbetar gör det därför att de inte har fått jobb. De allra flesta har väldigt starka drivkrafter att söka jobb redan som systemet är utformat nu.
Det säger Anders Forslund, professor emeritus, på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Han säger att andelen personer som inte arbetar på grund av generösa bidrag förmodligen är väldigt få och därför skulle påverkas av reformen, och hänvisar till en rapport från Finanspolitiska rådet.
Få som påverkas
Av 400 000-500 000 personer som inte jobbar är det runt 10 000-15 000 som påverkas av den här typen av reformer, berättar han.
– Vad de allra flesta som inte arbetar behöver är hjälp att förvärva rätt kompetens, integrationsfrämjande insatser – men inte ekonomiska incitament för det har redan de allra flesta, säger Anders Forslund.
Enligt honom är det tydligt vilka insatser som har positiva effekter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden – och som berörs av reformen, nämligen:
- Subventionerade anställningar.
- Arbetsmarknadsutbildningar i Arbetsförmedlingens regi.
- Hög personaltäthet i verksamheter som hjälper personer att få jobb.
”Inte någon form av stöd i forskning”
Reformen är politik och inte grundad i forskning, konstaterar Anders Forslund.
– Man kan – för att man tycker illa om personer som kommer från andra länder – se till att klämma åt den gruppen eftersom de är överrepresenterade bland de som får ekonomiskt bistånd. Men det har inte någon form av stöd i forskning som handlar om att försöka ta reda på förväntade effekter av det man gör, säger Anders Forslund.
Vad tror du reformen kan få för effekt med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut i dag?
– Jag tror inte vi kommer se några stora effekter på sysselsättning, arbetslöshet eller liknande för de grupper som berörs av det här. De behöver hjälp snarare än att piskan viner, säger Anders Forslund.
Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet berättar att han blev ”jätteförvånad” över att reformen blir av.
– Jag lutar åt vänster politiskt men har också pratat med människor som lutar åt höger som delat min bild att det här är alldeles för dramatiskt för att genomföra.
Han är kritisk av flera skäl.
– Man skär kraftigt i hushållens ekonomin utan att sannolikt uppnå mycket. Det är andra skäl som gör att man inte får jobb och det är andra åtgärder som krävs för att då dem i arbete, säger Martin Nordin och exemplifierar med språk, utbildning och breda sociala insatser.
”Man skär kraftigt i ekonomin för hushållen utan att sannolikt uppnå mycket” säger Martin Nordin.
Även han betonar att det rör sig om en liten grupp i samhället.
– Personerna som det här berör är inget problem för samhällsekonomin och därför handlar det här om symbolåtgärder. Man pressar dem hårt för i stort sett ingenting, säger han och tillägger att det är anmärkningsvärt att reformen slår hårdast mot barnfamiljer.
Negativa effekter
Både Martin Nordin och Anders Forslund tar upp forskning om liknande reformer som genomförts i Danmark och som pekar på effekter som ökad fattigdom, psykisk ohälsa, sämre skolresultat och ökad brottslighet bland både vuxna och barn.
Båda ser att en risk för att reformen kommer att kunna leda till situationer som bryter mot barnkonventionen.
Även Markus Jäntti, professor i ekonomi vid institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, är kritisk mot att Tidöpartierna väljer att ”öka problemen för de allra sämst ställda barnfamiljerna i Sverige”.
– Det skulle säkert vara bra om det fanns mindre bidragsberoende, det skulle främja integrationen om föräldrarna är sysselsatta i värdiga arbeten som betalar en skälig lön. Men huruvida man förverkligar en sådan målsättning med det här förslaget är en helt öppen fråga.
Förutom bidragstaket ska också en jobbpremie införas. Som mest handlar det om 3 750 kronor extra under upp till 18 månader till den som går från bidrag till jobb. Jobbpremien införs nästa år.
Reformen om bidragstak ska träda i kraft den 1 januari 2027 – alltså efter riksdagsvalet hösten 2026.