Bara en fjärdedel av kommunerna har barnomsorg dygnet runt – Anna tvingades flytta

Det är en ovanligt kall marskväll 2024. Klockan är lite över tio på kvällen, vassa isiga regndroppar har täckt asfalten med en halkig sörja. Vid busshållplatsen står Anna Rashed med sina två barn. Ett år gamla Robert sover i sin vagn, men åttaåringen Vivi är nyvaken och arg efter ännu en sen hämtning. 

Barnen går på Kväll och Helg, Växjö kommuns omsorg för barn på obekväm arbetstid som stänger 22.00 varje dag. Anna Rashed är ensamstående förälder och jobbar då på ett kommunalt LSS-boende där schemat innebär sena kvällar. Ofta sover Vivi och Robert när hon kommer dit och de måste väckas för att gå till bussen hem. Morgonen efter måste de alla upp tidigt för att gå med Vivi till skolan.

Måste betala för barnvakt

Men vissa kvällar slutar Anna 22.00, samma tid som Kväll och Helg stänger. Då kan barnen inte vara där och hon måste hitta egna lösningar inför varje arbetspass.  

Ibland kan Annas syster komma från grannstaden Alvesta. Ibland anlitar hon ett företag för en barnvakt som kommer hem. 

– Det fungerade bra, men var dyrt. En månad betalade jag mellan 5000 och 6000 kronor. Jag vill jobba och klara mig själv och kan inte tänka mig att leva på bidrag.

Mådde inte bra

Varken Anna eller barnen mår bra av läget.  

– Men vad skulle jag göra?  Det är inte lätt att få ett jobb idag. 

Till slut hittade hon en lösning, en lösning som krävde att hon förändrade familjens liv helt.

Hur många föräldrar i Sverige som arbetar utanför kontorstid och har problem med omsorgen för barnen då är inte känt. Skolverket vet varken hur många de är eller vilka tider på dygnet som kommunerna erbjuder barnomsorg.  

Det beror på att kommunerna inte är tvungna att erbjuda omsorg för barn under obekväm arbetstid. Enligt skollagen ska kommunerna däremot sträva efter att erbjuda det om behovet finns. Men några krav på hur behovet ska undersökas eller att det ska redovisas finns inte.

Drastisk minskning

De enda uppgifter som finns om kommunernas barnomsorg utanför kontorstid, bygger på hur många inskrivna barn och erbjudna platser varje kommun i landet har. Den statistiken visar en drastisk minskning de senaste åren. Från 74 procent 2018 till 53 procent 2024.

Kommunalarbetaren kan nu efter en egen undersökning visa att läget är ännu sämre. Bara 69 kommuner har öppet dygnet runt på alla tider när personal inom exempelvis industrin, handeln eller vård och omsorg kan vara schemalagda.

”Kan finnas en mormor eller farmor”

Växjö är en av kommunerna som valt bort nätterna. Här har barnomsorgen bara öppet kvällar och mellan 6.30-22.00 på helger. Hur beslutet fattades vet inte Monika Hernborg-Charlin som i dag är verksamhetsansvarig för förskolan. 

– Det har tidigare gjorts utredningar om det upplevda behovet av omsorg och jag måste lita på dem.
Hon menar att det inte är otroligt att föräldrar i vissa fall vill lösa barnomsorgen själva.
– Det kan hända att det finns en mormor eller farmor som man hellre lämnar barnen hos i stället, säger hon.

Nattis är dyrt

När Monika Hernborg-Charlin får höra att antalet kommuner som har omsorg på obekväm arbetstid pekar hon på att sämre ekonomi kan vara en anledning till att antalet kommuner drar ner på sina öppettider. 

– Det är en dyr verksamhet. Minskar antalet barn och budgeten stramas åt måste något prioriteras bort och det är svårt att prioritera bort lagstadgad verksamhet. 

Nattis är inte den enda lösningen som hon ser det. Hon vill också rikta ljuset mot hur arbetsgivare lägger sina scheman.

– De som har anställda på obekväma arbetstider kan så långt det är möjligt skapa förutsättningar för att kombinera yrkesliv och familjeliv

Anna Rasheds lösning blev drastisk. Hon lämnade Växjö och flyttade till en kommun med barnomsorg dygnet runt.

– Jag ringde runt till andra kommuner för att höra om de hade nattis. I Kalmar kunde barnen få plats i skola och på förskola dagtid och dessutom på nattis.  

När chefen på LSS-boendet där hon arbetar i Växjö meddelade att hon kunde få en nattjänst var valet enkelt. 

– Vi flyttade till en lägenhet i Kalmar. Det är det bästa jag har gjort, säger hon. 

Pendlar till Växjö

Anna har blivit långpendlare. När hon ska arbeta natt sover Vivi och Robert på sitt nattis som ligger nära hemmet. Hon lämnar dem vid 17 och reser sedan en och en halvtimme med buss och tåg tillbaka till sitt gamla jobb. Anna tycker inte att resorna är ett problem. 

– Det gör mig ingenting. Vi har mer tid tillsammans nu. Barnen trivs och sover bra när jag är på jobbet. De är mycket gladare och piggare.

Fyra nattis i kommunen

I Kalmar kommun har man en annan syn på barnomsorg på obekväm arbetstid än i Växjö och de flesta andra kommuner. Trots att det inte finns ett lagkrav har kommunen valt att ha en utbyggd omsorg med fyra rena nattisverksamheter som har öppet all tid när förskola, skola eller fritids är stängda.

Enligt Skolverkets siffror har de haft mellan 200-300 inskrivna barn varje år sedan 2017. Trots att kommunen bara har lite över 70 000 invånare är antalet inskrivna barn större än i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.  

– Det är en medveten strategi, säger Pia Ihse som är chef för nattisverksamheten och förklarar att ett erbjudande om barnomsorg på kvällar, helger och nätter alltid finns med när kommunen rekryterar personal till bland annat äldreomsorgen. 

Håller budgeten

Andra kommuner drar ner på obekväm arbetstid men inte ni. Hur klarar ni ekonomin? 

– Vi har vår budget som alla andra och ska hålla den. Det gör vi. Det finns yrken i kommunen där arbetstiden ligger utanför förskolans öppettider och då behövs vi. Jag förstår inte hur de klarar det i andra kommuner. 

Att föräldrar flyttar till Kalmar för att de har behov av barnomsorg utanför kontorstid som Anna Rashed gjort är inte ovanligt. 

– Nej, det händer att föräldrar som behöver nattis flyttar hit. 

Anna Rashed är glad att hon själv tog det steget. 

– Jag är så tacksam över att nattis finns. Jag vet att det finns många som behöver det. Det borde vara självklart att det finns i varje kommun.