Den svenska ungdomsarbetslösheten är oförsvarbart hög. Insatser har efterfrågat från flera håll. Regeringen ser sin chans och föreslår tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år.

Från april 2026 till december 2027 kommer det vara billigare att anställa 19–23-åringar.

Det var faktiskt inte särskilt längesedan man testade liknande insatser. Under pandemin gjorde man samma som nu. Under regeringen Reinfeldt sänktes både sociala avgifter för unga och restaurangmomsen.

Insatserna har sågats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

När regeringen nu planerar att göra samma miss igen är experter som uttalar sig i media inte nådiga. Det beskrivs som dyrt och ineffektivt. För oss som kan kosta på oss lite mer målande språk kanske dumt är en bättre beskrivning.

Arga på SD:s lönetak för invandrare

Det blir ju inte magiskt fler hamburgare att steka, fler hus att måla eller fler gäster att ta emot för att ett par anställda kostar mindre. Men det struntar Regeringen i.

Men statskassan ska utarmas och pengarna ska i stället hållas i fickorna på företagsledare och direktörer. Att det inte genererar några jobb för unga och kostar massor verkar inte spela någon roll.

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå vad som försiggår. Detta är en muta till arbetsgivare som också är riktigt trötta på sittande regering. 

SD:s käpphäst, lönetak för invandrare, är ingen favorit hos näringslivet. Dels för det blir dyrare att anställa i branscher där de kollektivavtalade lönerna ligger under den lagstadgade lägstanivån.

Flirtar med Centerpartiet

Den klåfingrighet Tidöregeringen visat prov på är en mardröm för arbetsmarknadens parter. Vad blir nästa grej som Moderaterna offrar på SD-kompromissernas altare?

De sänkta arbetsgivaravgifterna bör också tolkas om en utsträckt hand till Centerpartiet, som är löjligt förtjusta i sådana saker och med sin arbetsmarknadspolitik ligger längst ut på högerkanten. 

Tidöhögern har nämligen inte gett upp på C. När Mohamsson-effekten nu uteblev ser det mörkt ut för deras liberala dörrmatta. Nu försöker de ragga upp en ny.

Men priset är högt. Med sänkta sociala avgifter för unga blir det mindre pengar i statskassan och lär –  även denna gång – bli ett slag i luften i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Sabbar den svenska modellen

Tyvärr verkar arbetsgivarna och Svenskt Näringsliv bara vilja ha, ha och ha. Och mer Tidöregeringen får de mer än vad vi som bryr oss om partsmodellen borde acceptera.

Det spelar ingen roll hur mycket kriminalitet som äter sig in i diverse branscher, hur många som skadar sig eller dör. Reglerna och kostnaderna är alltid problemet.

Och i kristider ska lönerna hållas nere, vanligt folk ska ta ansvar och acceptera att bankerna tar ockerräntor, hyresvärdar ockerhyror och matbutikerna ockerpriser.

Allt är för dyrt. Men den notan är alltid rimlig och rättfärdigad i högerns Sverige. Men något liknande för barnfamiljer – säg höjt barnbidrag – är ”för dyrt”.

Nu får svenska arbetsgivare en treåring rabatt på unga. Men extremisterna på Svenskt Näringsliv är inte nöjda. Med en retorik som kan liknas vid gaslightning vill de ha ännu mer rea, ännu billigare arbetskraft.

Svensk höger må behöva arbetsgivarnas stöd, men att gång på gång plundra statskassan. Ett bidragsberoende som sabbar både den svenska modellen och den svenska välfärden.