Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Långtidssjukskrivna blir allt fattigare: ”Inte värdigt”

Långtidssjukskrivna riskerar att hamna i fattigdom. Det är slutsatsen i en rapport från Försäkringskassan som konstaterar att hälften av dem med sjukersättning lever med låg ekonomisk standard.

– Det är inte värdigt. Vi behöver se ett rimligt ekonomiskt skydd för dem som inte kan arbeta och kanske dessutom slitit ut sig på arbetet, säger Joa Bergold, utredningschef på LO, arbetarfackens gemensamma organisation.

Sjukersättning kan man få om ens arbetsförmåga bedöms vara nedsatt för resten av arbetslivet. Den kallades tidigare för sjukpension eller förtidspension. För den som är under 30 år och har nedsatt arbetsförmåga minst ett år finns i stället aktivitetsersättning.

Försäkringskassan har i en rapport undersökt hur deras inkomster har utvecklats i jämförelse med de som inte fått ersättning.

Andelen fattiga ökade med 300 procent

Och det är en dyster bild som målas upp. Mellan 2005 och 2021 ökade andelen som kan betraktas som fattiga från 16 till 64 procent, en ökning med 300 procent. Sedan sjönk andelen något fram till 2023, då 50 procent av dem levde i det som kallas relativ fattigdom. För hushåll som inte fått ersättning från sjukförsäkringen var motsvarande siffra 16 procent.

Sämst ser det ut för gruppen ensamstående utan barn som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Av dem lever sju av tio med låg ekonomisk standard. Det är ett mått som bland annat SCB använder för att följa relativ fattigdom. Det handlar om dem vars disponibla inkomster understiger 60 procent av medianen i hela befolkningen.

– Det är en väldigt tuff ekonomisk situation för dem som från början har haft en låg eller ingen inkomst, eftersom ersättningen baseras på tidigare lön. Den gruppen har dessutom ökat, säger Joa Bergold.

Klyftorna ökar

Och klyftan ökar mellan de som är långtidssjukskrivna och övriga. I rapporten nämns till exempel jobbskatteavdragen, som inte gäller för sjukersättning, som en bidragande orsak.

En annan förklaring är just att ersättningarna är kopplade till inflationen. Under många år var den väldigt låg vilket gjorde att reallönerna, alltså löneökningar minus inflation, ökade ganska mycket. Samtidigt så höjdes sjukersättningen väldigt lite, på grund av den låga inflationen.

Det gjorde att den disponibla inkomsten för dem med sjuk- eller aktivitetsersättning bara ökade med 9 procent mellan 2005 och 2021, jämfört med 40 procent för dem som inte hade några ersättningar.

– Det är viktigt att vi inte går mot en urholkad välfärd utan att vi kan upprätthålla en socialförsäkring som ger en anständig ekonomisk trygghet, säger Joa Bergold.