”Ingen vinner på en sämre a-kassa”

Över en halv miljon människor är arbetslösa i Sverige. Det är lika många som under följderna av pandemin och fler än någonsin innan dess. I procent av arbetskraften är vi på finanskrisnivåer, men utan finanskris.

Den höga arbetslösheten är hemmasnickrad. När andra länder lyckats få inflationen och arbetslösheten under kontroll har Sverige endast fått ned inflationen. En åtstramande och felriktad ekonomisk politik har urholkat framtidstron hos såväl hushåll som företag.

I oktober blir det verklighet

Samtidigt som arbetslösheten ökade beslutade regeringen att införa förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. När de blir verklighet nu i oktober innebär det snabbare nedtrappning av ersättningen jämfört med i dag.

Nedtrappningen innebär att löntagare med löner under 31 500 kronor går miste om tusentals kronor i ersättning varje månad efter hundra ersättningsdagar. Det här är ett beslut som framför allt drabbar arbetare.

Över en miljon arbetare beräknas ha löner på nivåer där den nya nedtrappningsprofilen slår som hårdast.

Nya IT-system kan leda till kaos

När regelverken förändras måste också a-kassorna implementera nya IT-system. Att genomföra förändringen under en period av massarbetslöshet gör detta till en jätteutmaning. Risken är att handläggningstiderna ökar och att arbetslösa inte får sin ersättning i tid.

Men redan innan höstens försämringar har regeringens handlingsförlamning skadat löntagarna. Taket för arbetslöshetsersättningen har inte följt löneutvecklingen.

År 2020 kunde nästan sex av tio löntagare få 80 procent av lönen i ersättning de första hundra dagarna om de blev arbetslösa. Nu kan endast fyra av tio få 80 procent i ersättning.

Inga vinnare med nya a-kassan

Den nya arbetslöshetsförsäkringen har inga vinnare. Politikernas ovilja att låta ersättningstaket följa löneutvecklingen innebär att de med löner över taket går miste om tusentals kronor i månaden i ersättning. Redan från första dagen som arbetslös.

Har du en lön under taket kommer ersättningen att trappas ned snabbare än förut. Ligger din lön över taket förlorar du på att regeringen höjt ersättningstaket med tre procent under en period då lönerna ökat med 20 procent.

Bestraffningen av arbetslösa blir än mer märklig när vi tittar på vad regeringen gör för att stötta dem att komma i arbete. I dag finns bara 6 000 platser inom den yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken. År 2016, när arbetslösheten var lägre, fanns det över 10 000 platser.

Mellanmjölksland

Sverige är ett mellanmjölksland i Europa när det kommer till hur mycket resurser vi lägger på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Justerat för storleken på arbetslösheten, det vill säga hur mycket vi investerar per arbetslös, ligger vi i botten.

Detta trots att aktiv arbetsmarknadspolitik i allmänhet och arbetsmarknadsutbildningar i synnerhet gör att arbetslösa hittar arbete snabbare och till högre löner än vad som varit fallet utan insatser.

En mer generös arbetslöshetsförsäkring skulle ge en positiv effekt på ekonomin via högre löner, bättre matchning på arbetsmarknaden och företag som investerar i mer produktiva jobb.

Risken att arbetslösa söker färre arbeten om ersättningen blir mer generös är liten. Om tillräckliga resurser läggs på aktiv arbetsmarknadspolitik är risken närmast obefintlig.

Tre steg mot full sysselsättning

Några steg på vägen mot en arbetslinje som syftar till fler jobb och högre löner:

• Höj och indexera taket i arbetslöshetsförsäkringen,
• Slopa nedtrappningen av ersättningen,
• Öka resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Då kan Sverige åter ta steg mot full sysselsättning.