Allvarliga kritiken – myndigheter bidrar till lönedumpning
Myndigheter kan bidra till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor. Skarp kritik kommer från Riksrevisionen efter deras granskning av hur upphandlingar genomförs.
– De måste skärpa upp sig rätt rejält, säger Ewa Edström, på Fastighets.
Ewa Edström, ombudsman Fastighets.
– Myndigheter måste skärpa upp sig rätt rejält, säger Ewa Edström, ombudsman på fackförbundet Fastighets, som bland annat organiserar städare.
2017 kom en ny lag som kräver att myndigheter måste ställa arbetsrättsliga krav i vissa upphandlingar. Men lagen har inte gett effekt, enligt en granskning som Riksrevisionen gjort.
– Jag är glad att det här uppmärksammas för det är ett problem vi pekat på i flera år, att lagen inte fungerar, säger Ewa Edström på Fastighets.
Riksrevisionen har gått igenom ett antal myndigheters arbete med offentliga upphandlingar och riktar hård kritik.
Tvivelaktiga tolkningar av lagen
Bara en tredjedel av de granskade upphandlingarna innehåller arbetsrättsliga villkor, vilket enligt Riksrevisionen är en låg siffra med tanke på att det handlar om riskbranscher som till exempel bygg och städ.
Myndigheterna gör dessutom tvivelaktiga tolkningar av lagen och använder allmänna skrivningar i stället för att specificera lön, arbetstid och semester.
Detta kan betyda att myndigheterna bidrar till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor.
”Städning får inte kosta”
– Det största problemet är att upphandlare gör det lätt för sig genom att låta lägsta pris avgöra. Städning får inte kosta, säger Jens Engström, som själv tidigare jobbat som upphandlare och nu är näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Almega Serviceföretagen.
Jens Engström Näringspolitisk expert, Almega Serviceföretagen.
Riksrevisionens granskning visar också att myndigheternas arbete inte följts upp tillräckligt mycket med till exempel arbetsplatsbesök eller genom att granska lönespecifikationer.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för ett värde som motsvarar närmare 18 procent av Sveriges BNP, eller över 900 miljarder kronor. Pengarna och den låga risken att bli upptäckt i en kontroll gör att upphandlingarna drar till sig tvivelaktiga aktörer.
– Det är många oseriösa och direkt kriminella bolag i städbranschen. Har man inte koll på vilka som kommer in och städar är risken att man gynnar kriminella som många gånger dessutom utnyttjar utsatta personer från tredje land, säger Ewa Edström på facket.
”Vi gör den uppföljning myndigheterna borde göra”
Jens Engström på Almega Serviceföretagen är även han kritisk till att det inte görs fler kontroller. Tillsammans med fackliga organisationer auktoriserar de serviceföretag genom att till exempel kontrollera att de har kollektivavtal, arbetsmiljöpolicy och inte har skulder hos kronofogden.
– Vi förnyar auktorisationen varje år och gör den uppföljning som myndigheterna borde göra.
Han tycker att myndigheterna borde utvärdera upphandlingar på annat än lägsta pris, som kvalitetsuppföljning, arbetsmiljö, utbildning och mervärden som kollektivavtal.
Även Ewa Edström är inne på att arbetsmiljö och villkor är viktigt.
– Många upphandlare kräver att städningen ska ske när verksamheten inte är i gång, vilket ofta betyder tidiga mornar och sena kvällar. Det leder i sin tur till ofrivilligt deltidsarbete och delade turer.