Kritiken mot skattesänkningen: ”Borde gjorts för två år sedan”
Breda skattesänkningar ska få fart på ekonomin. Anställda, pensionärer och långtidssjuka får mer i plånboken nästa år. Det framkom när regeringen presenterade budgetreformer värda 30 miljarder riktade till hushållen.
Finansminister Elisabeth Svantesson, presenterade höstbudgeten.
I dag presenterade regeringen ett antal reformer i den kommande budgeten.
– Sammantaget handlar det här om drygt 30 miljarder som nu går in i svensk hushållsekonomi och stärker både mammor, pappor, pensionärer och många andra som har det tufft, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till TT.
Arbete och pension
Den största delen går till sänkt skatt på arbete och pension. Det handlar om 21 miljarder och ska ge en genomsnittlig löntagare sänkt skatt med 430 kronor i månaden från den 1 januari nästa år.
Men även de som har sjuk- och aktivitetsersättning (det som tidigare kallades sjukpension) får sänkt skatt. Enligt regeringen försvinner därmed skillnaden mellan dem och de som har arbetsinkomst.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
– Jag tycker det är jättebra. Vill man vara hyfsat säker på att pengarna går tillbaka in i samhällsekonomin på ett sätt som är positivt för tillväxten, då ska man göra sådana här saker som sänkt skatt för de som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Går till konsumtion
Förutom att det så klart är positivt för dem, resonerar han, kommer de använda pengarna till konsumtion och inte sparande.
Förutom skattesänkningarna presenterades även andra reformer som ska underlätta för hushållen:
- Sänkt elskatt samt högkostnadsskydd mot höga elpriser.
- Sänkta avgifter till förskola och fritidshem från den 1 januari nästa år.
Enligt regeringens egna beräkningar skulle ett typhushåll med en polis och en sjuksköterska, med två barn, få 1 800 kronor mer i månaden att röra sig med.
Då räknar de med den redan tidigare aviserade halveringen av matmomsen, från 12 till 6 procent.
LO: Hade velat se höjt barnbidrag
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, arbetarfackens gemensamma organisation, tycker att regeringen kom ett bra paket för att få igång Sveriges ekonomi.
Men han tycker att det kommer lite sent. Han tycker att det skulle ha gjorts för två år sedan när inflationen var som högst.
– Att sänka elskatten och avgiften för barnomsorg skulle ha sänkt inflationen. Många andra europeiska länder gjorde dessa reformer redan under 2022-2023.
Torbjörn Hållö.
Torbjörn Hållö säger att helst hade velat se ett höjt barnbidrag.
– Det är det som hade gett mest effekt ur ett konjunkturperspektiv. Jag hade hellre sett mindre offensiva skattesänkningar och ett höjt barnbidrag.
Han tycker också att regeringen borde ha satt ett lägre tak på högkostnadsskyddet för elen i stället för sänkt elskatt.
– Det är ju inte elskatten som är problemet utan att det blir så dyrt när elen skenar. 1,50 är ett rätt högt tak.