”Arbetsmarknaden behöver nya regler för att ingen ska dö på jobbet”

Bara under den här sommaren har tio personer omkommit på sina arbetsplatser. Tio människor som gick till jobbet på morgonen och aldrig kom hem till sina familjer igen. Sverige och EU vill ta bort regler som skyddar rätten till ett tryggt arbetsliv. Men fler regler räddar liv. Ingen människa ska behöva dö på jobbet. 

Bakom varje siffra döljer sig en människa som förlorat sin partner, ett barn som förlorat sin mamma eller någon som förlorat sin bästa vän. Med varje dödsfall följer saknaden, ett trauma för kollegor, vänner och familj.

Hittills 33 döda i år

De människor som bragts om livet har gjort det absolut vanligaste som finns: De har satt väckarklockan på morgonen, druckit en kopp kaffe och tagit sig till jobbet. För att sedan aldrig få se sina älskade igen. 

Hösten har knappt börjat och redan har 33 människor omkommit i arbetsplatsolyckor i år.

Nu i sommar omkom en 45-årig man efter att ha fallit från hög höjd vid ett bygge i Karlstad. Enligt polisen var det flera byggfirmor som befann sig på arbetsplatsen när olyckan inträffade.

I Norrköping dog en tonårspojke när han befann sig vid ett traktorekipage på en avfallsanläggning.  Pojken var inte anställd av avfallsanläggningen utan av en underentreprenör.

I slutet av juli dog en man i 30-årsåldern i en arbetsplatsolycka i Trollhättan efter att ha fått en stålställning över sig. 

Över 400 döda de senaste tio åren

Under de senaste tio åren är det över 400 människor som har omkommit på jobbet. Det skapar sällan några rubriker, ibland en liten notis. Trots det enorma lidande som det medför får det sällan några konsekvenser. Inga kampanjer eller politiska beslut. Nu får det vara slut på det.

I slutet av 90-talet fattade riksdagen beslut om att varje person som dör i trafiken är en person för mycket. En nollvision infördes och utifrån denna utformades ett trafiksäkerhetsarbete som satte omsorgen om människors liv och hälsa i första rummet.

Att kapa några minuter av restiden – på näringslivsspråk ”effektivisera tiden i bilen” – bedömdes som sekundärt. 27 år senare är facit tydligt: Antalet döda i trafiken har minskat från 500 till 149. Politik gör skillnad. Regler räddar liv. 

Busch kallar skydd för ”administrativ börda”

Bland många arbetare och i fackföreningsrörelsen skapar det därför stor oro när politiker i EU och i Sverige driver på för att företagen ska ha färre regler för att kunna bli ännu mer lönsamma.

När vice statsminister Ebba Busch besökte EU:s ministerråd för att diskutera ökat företagsansvar beskrev hon det som kostnadshöjande ”administrativa bördor”. Det är så att man häpnar. 

Självklart ska det inte finnas regler för reglernas skull, men det får inte heller vara vilda västern på den europeiska arbetsmarknaden. För lite mer än ett år sedan omkom fem människor när en bygghiss rasade i Sundbyberg, 20 meter ner, rakt i marken.

På det bygget var 119 underentreprenörer inblandade. Det var inte för många regler som låg bakom olyckan, det var för få. Nu väcks åtal för arbetsmiljöbrott och alla skyller på alla.

Chimär snarare än en vision

Regeringen har en nollvision mot arbetsplatsolyckor, men sitter på händerna samtidigt som dödsfallen är helt oacceptabelt många.

I EU infördes en nollvision år 2021, men istället för att skärpa reglerna för företagen vill många politiker nu lätta på kraven med argumentet att det skulle vara bra för konkurrensen.

Hur kan man ha en nollvision och samtidigt arbeta för uppluckrade regler?

Om motsvarande skett i trafiken är det som om man skulle ha sagt att varje dödsolycka är en för mycket och i samma andetag uppmanat bilister att köra i 130 kilometer i timmen på en 30-väg.

En vision utan åtgärder är inte en vision, det är en chimär. 

Konkurrera med bra villkor

Vänsterpartiet vill inte ha konkurrens som försämrar våra liv, vi vill istället att företagen tävlar mot varandra med bra villkor.

Seriösa företag med kollektivavtal och goda arbetsvillkor ska ha en fördel mot fuskare och fifflare. Med förändrade regler kan vi också motverka skatteflykt och bekämpa kriminalitet i arbetslivet. Det är en konkurrens som alla tjänar på. 

På tisdag denna vecka röstar EU-parlamentet om hur reglerna för offentlig upphandling ska se ut framöver. När reglerna nu revideras bör det sikta på konkurrens på schyssta villkor.

Sluta fokusera på lägstbjudande och inför tydliga arbetsrättsliga krav. Inga skattepengar ska finansiera dåliga arbetsvillkor.

Fem åtgärder för att rädda liv

Vänsterpartiet föreslår därför nya regler som kommer att rädda liv:

1. Stoppa underentreprenörsleden

Sätt stopp för de långa kedjorna av underentreprenörer. Inför krav på max två led av underentreprenörer. 

2. Begränsa bemanningsföretagen

Förbjud bemanningsföretag från att utstationera arbetskraft i byggsektorn.

3. EU-register för företag

Inför ett europeiskt företagsregister som gör det möjligt att kontrollera företag med bas i andra EU-länder.

4. Krav på kollektivavtal

Se till att kommuner och regioner kan kräva kollektivavtal vid upphandling.

5. Skydda strejkrätten

Inför en Lex Tesla som gör att EU:s utstationeringsdirektiv inte kan utnyttjas till att flyga in strejkbrytare som Tesla just nu gör till verkstäderna i Sverige. Strejkrätten måste skyddas

Vi lyckades i trafiken

Om administrativa bördor räddar liv så behöver vi fler. Om kostnadshöjande insatser gör att arbetstagare kan gå till jobbet på morgonen och komma hem till familjen igen på kvällen så är det hög tid att vi höjer insatserna.

Över trettio människor har redan dött på jobbet i år och höstlöven har ännu inte ens börjat falla. 

Vi har lyckats förut. Nollvisionen för dödsfall i trafiken har varit en historisk framgång. Med ett tydligt mål och glasklara regler räddar vi hundratals liv om året.

Nu är det dags att göra samma resa för arbetslivet.