Ulf Kristerssons pinsamma korvhot gör ingen lycklig

Ulf Kristersson tror inte längre att marknaden kommer ge dig billigare falukorv.

Ungefär så kan man väl summera budskapet från torsdagens pressträff där statsministern, flankerad av sina stödhjul och Jimmie Åkesson, presenterade en budgetnyhet.

Från och med 1 april kommer matmomsen att sänkas tillfälligt och för att se till att sänkningen verkligen slår igenom på matpriserna inrättar regeringen också en särskild matpriskommission.

– Den som inte vill sänka priset när vi skapar förutsättningar för lägre priser kommer att bli uppmärksammad på ett sätt som kommer att noteras, sa Ulf Kristersson på pressträffen.

Det låter hotfullt. Ett besök av statsministerns politiska matpriskommissarier vill man tydligen undvika.

Ville inte bestämma matpriser

Torsdagen markerar ändå ett intressant skifte i tonläge från högern. När Vänsterpartiet, precis när inflationschocken slog till 2023, föreslog ett pristak på mat fick de höra att politiker inte kan eller ska bestämma matpriser. Det ska Ica, Coop och Axfood göra helt själva.

Både Kristersson och Elisabeth Svantesson rasade. Tanken att man på systemnivå skulle kunna fördela bördorna av en ekonomisk chock på ett mer rättvist och rationellt sätt var oerhört anstötlig för regeringen.

Men när opinionssiffrorna pekar nedåt och valpaniken slår till går det tydligen alldeles utmärkt att ingripa i prissättningen.

Uppmanades att jaga extrapriser

Problemet är bara att Kristerssons variant på kommandoekonomi varken är särskilt träffsäker eller särskilt klok.

– Det är en jättedålig idé. Du kommer inte hitta någon skatteekonom som tycker att det här är bra, har Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skatteexpert på Lunds universitet, konstaterat.

En momssänkning är nämligen ett ineffektivt sätt att stödja hushållen som verkligen behöver hjälp.

Riksrevisionen har visat att en sänkning av matmomsen är ett otroligt dyrt sätt att försöka stötta ekonomiskt utsatta familjer. Sanningen är att välbeställda gynnas mest av sänkt matmoms eftersom de lägger mer pengar på mat. Hummer är ju dyrare än fiskpinnar.

Det vore alltså mer träffsäkert med höjda bostadsbidrag, barnbidrag eller studiemedel. Det vore billigare också. Statens skattebortfall blir stort – minst 37 miljarder om sänkningen verkligen bara blir tillfällig – men vinsten för hårt pressade hushåll blir liten.

Halveras matmomsen, och Kristerssons matpriskommissarier verkligen ser till att Ica-handlarna inte bara gör momssänkningen till ökad lönsamhet, minskar kilopriset på falukorv med runt två–tre kronor.

Byggbranschen kraschade

Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamssons momsspektakel i går är först och främst en pinsam bekräftelse på hur regeringen misslyckats med inflationsbekämpningen. När priserna skenade som mest gjorde man ingenting. När hushållen pressades av elräkningar, räntor och dyrare mat predikade man återhållsamhet för hushållen och uppmanade löntagare att jaga extrapriser. Resten fick marknaden lösa.

Priset för den politiska passiviteten kan du se i sin plånbok. Du kan se det på alla inställda byggprojekt. På den rekordhöga arbetslösheten. På den bedrövliga situationen i vården På nedskärningarna i skolan.

Priset för den politiska passiviteten är att den svenska BNP-utvecklingen sticker ut negativt mot omvärlden. Sverige har under nästan hela mandatperioden haft den lägsta tillväxten i hela EU och vår återhämtning tros ta mycket längre tid.

Vi riskerar stagflation

Passiviteten gav oss en samhällsekonomi som riskerar att fastna i stagflation – alltså höga priser och låg tillväxt på samma gång. Och som grand final väljer regeringen att kasta bort miljarder på en åtgärd som i bästa fall är symbolisk.

Inflationschocken 2023 hade kunnat vara startskottet för en politik som på allvar dämpar kriser och rustar Sverige för framtiden.

I stället fick vi en regering som från början till slut sysslat med trams.