Tidöpartiernas ledare efter valet 2022.
Tidöpartiernas jobbpolitik döms ut: ”Slår på dem som redan ligger”
Centrala delar av Tidöpartiernas jobbpolitik får tummen ned av sina egna experter. Arbetslösa lyckas inte bättre av att de blir fattiga, lyder ett av omdömena.
”Alla kan inte leva på bidrag, men alla kan bidra med något.”
Tidöavtalets arbetslinje formulerades koncist i Mats Perssons presentation på regeringens hemsida. Frågan är vad han och övriga liberala arbetsmarknadsministrar själva har bidragit med för att människor lättare ska få jobb?
De arbetslösa är i dag omkring 100 000 fler än när regeringen tillträdde 2022. Nivån, kring 9 procent, är tredje högst i EU. Ett facit som är ännu sämre än det Ulf Kristersson i förra valrörelsen ansåg ”borde göra regeringen arbetslös”.
(texten fortsätter under grafiken)
Arbetslösheten 2010-2025
Källor: Eurostat, SCB. (Grafik: Eva Vaihinen)
Arbetslösheten i EU har sjunkit efter pandemin, medan den fortsatt öka i Sverige. Inom EU har endast Spanien och Finland högre arbetslöshet än Sverige.
Vill ”återupprätta arbetslinjen”
Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister mellan september 2024 och juni 2025, hade som mål att ”återupprätta utbildnings- och arbetslinjen”. Hans efterträdare Johan Britz har förklarat att kursen ligger fast.
Hur har det gått? Arbetet har låtit experter från ministerns eget vetenskapliga råd bedöma hur effektiv regeringens politik är för att minska arbetslösheten.
”Kravbaserad integrationspolitik”
Både Mats Persson och hans företrädare Johan Pehrson satt med bland marmorstatyer och kristallkronor när regeringssamarbetets urkund förhandlades fram på Tidö slott hösten 2022.
Grundbulten i avtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är en SD-präglad, kraftigt uppstramad migrationspolitik. Liberalerna fick administrera det Tidöavtalet kallar ”kravbaserad integrationspolitik” med syfte att stärka arbetslinjen.
”Med regeringens politik kommer det inte att vara lika fett att vara arbetslös”, har Johan Pehrson summerat inriktningen på krav och åtstramningar: Bidragstak ska begränsa ett hushålls ersättningar från samhället, aktivitetskrav ska sätta fart på den som går på försörjningsstöd, och invandrare ska nekas rätt till en rad bidrag tills de börjat jobba och betala skatt. Sänkt skatt på arbete ska samtidigt göra det ännu mer lönsamt att jobba.
”Fel tyngdpunkt”
Politiken imponerar inte på experterna. ”Regeringens åtgärder har fel tyngdpunkt”, larmade Finanspolitiska rådet redan i maj 2024. Det är inte brist på ekonomiska drivkrafter som gör att människor inte jobbar, menade de.
Anders Forslund, professor emeritus och ledamot i Arbetsmarknadspolitiska rådet.
Professor Anders Forslund, arbetslivsforskare vid IFAU och ledamot i Arbetsmarknadspolitiska rådet, håller med.
– Man slår på dem som redan ligger snarare än hjälper dem att resa sig upp. Personer som står långt från arbetsmarknaden lyckas inte bättre för att de blir fattiga och tvingas söka jobb lite mer. Forskning visar att det snarare kan leda till sämre hälsa och ökad brottslighet.
Höjt lönegolv kostar miljarder
Ett annat inslag i Tidöpolitiken är lönegolv för arbetskraftsinvandrare. Sedan hösten 2023 ges arbetstillstånd endast till den som tjänar minst 80 procent av medianlönen i Sverige.
I höst tänker regeringen höja golvet till 100 procent – cirka 37 100 kronor – om än med undantag för 152 bristyrken.
Både privata och offentliga arbetsgivare har rasat mot reformen, som de menar gör det svårare att rekrytera och minskar BNP med många miljarder. Regeringens egna experter håller med.
– Lönegolvet gör det svårare att fylla vakanser, säger Lars Calmfors, även han professor och ledamot i Arbetsmarknadspolitiska rådet.
Nya arbetsmarknadsministern Johan Britz sällade sig i augusti till kritikerna. Han vill att regeringen frångår Tidöavtalet och avstår från ytterligare höjning av lönegolvet.
Johan Britz (L) blev ny arbetsmarknadsminister i juni 2025. Han har redan gått ut med att han inte tror på Tidöavtalets skrivningar om lönegolv för arbetskraftsinvandrare.
Få bidrag från Liberalerna
Förslagen om sänkt skatt, åtstramade bidrag och lönegolv kommer från moderata ministrar. Samtidigt genomsyras delar av politiken av Sverigedemokraternas migrationslinje.
Bidragen till arbetslinjen från Liberalerna på arbetsmarknadsdepartementet är, fram till Johan Britz utspel om lönegolvet, färre och mindre tongivande. Flera har förarbetats av den tidigare S-ledda regeringen. Fack och arbetsgivare ligger bakom den nya åtgärden etableringsjobb, som dock fått extremt få deltagare sedan införandet 2024.
Höstens stora nyhet, en a-kassa som omfattar fler och baseras på inkomst i stället för arbetade timmar, initierades av Löfven-regeringen.
Större press på arbetssökande
Tidö-gänget har tillfört avtrappning av nivåerna så att arbetslösa får mindre pengar var hundrade dag. Enligt Mats Perssons företrädare Johan Pehrson för att göra a-kassan till ”studsmatta i stället för hängmatta”.
De åtgärder som Mats Persson själv hann genomföra före sin avgång riktas främst mot Arbetsförmedlingen.
Myndigheten har fått i uppdrag att sätta större press på arbetssökande att vara beredda att flytta och byta yrke. Samtidigt skruvas kontrollen av de privata matchningsbolagen upp – de som visar dåliga resultat mister uppdraget.
Som arbetsmarknadsminister hade Mats Persson (L) målet att ”återupprätta utbildnings- och arbetslinjen”. I juni i år lämnade han sin post.
Privata aktörer sorteras bort
De privata aktörerna var ett viktigt inslag i Januariavtalet 2019 mellan S, MP, L och C. Efter att IFAU i en utvärdering sågat reformen som dyrare, men inte bättre, har Liberalerna ändrat inställning till privata utförare. Mats Persson kallade det att ”rulla tillbaka Centerpartiets vårdslösa reformer”, trots att även Liberalerna alltså stått bakom införandet.
Lars Calmfors tycker det är bra att matchare med dåliga resultat sorteras bort och att Arbetsförmedlingen ska göra mer i egen regi.
– Det finns inte stöd för att privata aktörer är bättre än offentliga. Det påpekade jag när reformen infördes och det visar även IFAU:s utvärdering.
Lars Calmfors, professor och ledamot i Arbetsmarknadspolitiska rådet.
Arbetsförmedlingens utmaningar
Arbetsförmedlingen hör till Sveriges mest utskällda myndigheter, men Anders Forslund aktar sig för att stämma in i kören.
– Mig veterligen finns det inget vetenskapligt stöd för att Arbetsförmedlingen har gjort ett dåligt jobb, säger han.
Förutsättningarna har dock varit utmanande. Inte minst på grund av de besparingar på över 3 miljarder som M, KD och SD drev igenom 2019.
Detta bidrog till att 132 kontor och ett par tusen anställda försvann.
Som arbetsmarknadsminister gjorde Johan Pehrson (L) praktik på flera arbetsplatser. Här bakar han pizza i Västerås.
Hellre utbildning än krav
Sysselsättningen i Sverige är i internationellt perspektiv hög, trots att många saknar jobb. Arbetslösheten bör enligt Anders Forslund inte ensam ligga till grund för betyg på regeringens arbetsmarknadspolitik.
– Man ska inte jämföra äpplen och päron. Vissa länder håller kvinnor borta från arbetsmarknaden och förtidspensionerar bort människor som annars skulle vara arbetslösa.
Det politiken snarare borde ha i fokus är långtidsarbetslösheten, menar han. De som står längst från arbetsmarknaden behöver enligt experterna helt andra åtgärder än sänkta bidrag och krav på att söka fler jobb. Satsa hellre på yrkesutbildning och subventionerade anställningar, manade Finanspolitiska rådet i fjol.
Moderaternas budskap i valrörelsen 2022. Sedan dess har arbetslösheten ökat.
Arbetsmarknadsutbildning mest effektiv
Det har regeringen i viss mån gjort. Yrkeshögskola och yrkesvux har nu 130 000 platser. Lars Calmfors välkomnar expansionen, men är tveksam om det räcker.
– Ren arbetsmarknadsutbildning verkar vara mer effektiv. Där bör man jobba för att få upp volymen, den är för låg.
Även Anders Forslund pekar på att kortare utbildningar till yrken som bussförare och hemtjänstpersonal historiskt fungerat mycket bra.
– Problemet är att Arbetsförmedlingen har varit usel på att anordna tillräckligt många platser.
Fler handläggare ger bättre resultat
Myndigheten har förklarat misslyckandet med att de har för lite personal för att matcha personer till rätt utbildning. Anders Forslund bekräftar att ”hög handläggartäthet” är en viktig framgångsfaktor för att hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden.
– Det blir högre lönekostnader på Arbetsförmedlingen, men genom att man får folk i jobb betydligt snabbare är det normalt ändå en ganska god affär.
Skulle alltså fler handläggare i kombination med kraftfulla satsningar på yrkesutbildningar och subventionerade anställningar ge lägre arbetslöshet än regeringens nuvarande politik?
– Ingen aning. Men vi skulle ha färre långtidsarbetslösa. Det handlar mer om att sortera om i kön än att göra den kortare, säger Anders Forslund.
Bygg åtgärderna på forskning
Finanspolitiska rådets kritiska kapitel om regeringens arbetsmarknadspolitik har en dräpande slutkläm: Regeringen borde bli bättre på att basera sina åtgärder på forskning och beprövad erfarenhet.
Just här har faktiskt Liberalerna lämnat ett bidrag som överlevt de upprepade ministerbytena.
Johan Pehrson (L) var Tidöregeringens första arbetsmarknadsminister. Han lämnade den posten i september 2024.
Johan Pehrson inrättade 2023 Arbetsmarknadspolitiska rådet – en grupp med forskare och myndighetschefer som ska ge ministern sakkunnig input.
Det regeringens egna experter levererat hittills får anses vara ganska långt ifrån en legitimering av de bärande inslagen i Tidöprojektets arbetslinje.
