Larmsiffror från förskolor – personal orkar inte till pension
Förskolan är en av landets sjukaste arbetsplatser. Vad gör arbetsgivarna för att förhindra fler sjukskrivningar? Och anpassar cheferna jobbet för de som varit sjuka? Nu ska Arbetsmiljöverket granska flera hundra förskolor över hela landet.
Förskola (genrebild).
Barnskötare och elevassistenter är den fjärde mest sjukskrivna yrkesgruppen i Sverige, enligt Försäkringskassans statistik.
Mer än hälften av personalen i förskolan tror inte att de kommer kunna jobba till pensionsåldern – av hälsoskäl. Och det är arbetsmiljön som de anställda pekar ut som orsaken.
Det visade Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning. Under hösten har man därför valt ut förskolan för en granskning av hur arbetsgivarna jobbar med arbetsanpassning.
Det kan innebära anpassade arbetsuppgifter, att man får använda särskild utrustning eller får ändrat schema och andra arbetstider.
Anpassning ger friskare arbetsplatser
Det handlar både om att förebygga sjukfrånvaro och att göra det lättare att börja arbeta igen efter en sjukskrivning.
– Vi vet att arbetsanpassning ger friskare arbetsplatser. Det är en nyckel till att i första hand undvika sjukfrånvaro, och i andra hand till att underlätta återgång i arbete efter sjukfrånvaro, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.
Arbetsmiljöverket granskar hur arbetsgivarna värna enskilda medarbetare med hjälp av arbetsanpassning. Totalt 600 arbetsplatser kommer att inspekteras, där förutom förskolan även primärvården omfattas.
Både privata och offentliga arbetsgivare ska inspekteras.
– Förskolan och vården har generellt väldigt höga sjuktal, och det handlar mycket om psykosocial arbetsmiljö men också belastningsergonomi och i förskolan bullerrisker, säger Eric Storbjörk.
Chefer anpassar inte jobbet
Arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetet för anställda som kommer tillbaka efter en sjukskrivning. Men många inte lever upp till kraven.
Det visade en liknande tillsyn som gjordes 2022, då av arbetsplatser inom hotell, industri och fastighetsskötsel.
Bara fyra av tio inspekterade arbetsgivare följde reglerna om arbetsanpassning. Många arbetsgivare hade dålig kännedom om reglerna och mer än 60 procent fick krav på åtgärder.
Granskningen 2022 var den första större planerade inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket gjort av föreskrifterna om arbetsanpassning.
Lärdomen då var att arbetsgivarna ofta brister i att ständigt ta reda på vad de anställda har för behov av anpassningar i jobbet.
– Att chefen säger ”säg till om det är något”, det räcker inte. Man ska ha en kontinuerlig avstämning med sina anställda och det ska inte bara ske en gång per år, säger Eric Storbjörk.
”Vi vet att arbetsanpassning ger friskare arbetsplatser” säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.
Hur ska de som varit sjukskrivna orka?
Att Arbetsmiljöverket gör en planerad tillsyn brukar betyda att myndigheten kollar att det finns handlingsplaner och att arbetsgivaren följer kraven i föreskrifterna.
Inte att de granskar hur chefen faktiskt har gjort för varje anställd.
När det gäller arbetsanpassning finns inte krav på så många skriftliga rutiner.
Här handlar det om åtgärdskrav, att arbetsgivaren kan visa att den tar reda på behoven av arbetsanpassning och vidtar åtgärder utifrån de behoven, säger Eric Storbjörk.
Arbetet har fått in flera vittnesmål från anställda som går tillbaka efter sjukskrivning och förväntas jobba som vanligt trots att de inte klarar det. Vad ska de göra då?
– Om den anställde har uttryckt ett behov, då måste arbetsgivaren också lyssna och utreda det, och den anställde har rätt att medverka i den processen. Arbetsgivaren kan behöva ta hjälp av till exempel företagshälsovården för själva utredningen och för att ta fram åtgärder.
Granskningen pågår fram till februari 2026.
Har du börjat jobba efter sjukskrivning? Hör av dig till vår reporter och berätta vilken hjälp du fått av arbetsgivaren för att klara jobbet. Mejla till Helena.gunnarsson@ka.se