Elektrikerna: EU-regler om dygnsvila kan få fler företag att teckna avtal

En ungersk lokförare gick till EU-domstolen för att han ville få fastställt att han hade rätt till dygnsvila även i samband med veckovila och semester. Domstolen gav lokföraren rätt.    

EU-domstolen klargör i domen, som kom 2023, hur arbetstidsdirektivet som arbetstidslagen delvis grundar sig i, ska tolkas.     

Enligt domen är dygnsvila och veckovila två helt fristående rättigheter som inte kan sammanfalla i tid. Arbetstagaren har rätt till sin dygnsvila på 11 timmar, före veckovilan.    

Enligt den svenska arbetstidslagen ska du ha minst 11 timmars dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och 36 timmars veckovila på sju dagar.  

– Jag vill ju tolka eu-domen som att det då blir totalt 47 timmars veckodygnsvila, (11 timmars dygnsvila plus 36 timmars veckovila) för dem som saknar kollektivavtal, säger Sven Höckert, ombudsman på Elektrikerförbundet.  

Fack och arbetsgivare kan förhandla bort delar eller hela arbetstidslagen i kollektivavtal.   

– Men hur ställer sig de parter som har tecknat kollektivavtal där man helt eller delvis har reglerat detta till domen? Vi diskuterar fortfarande i Elektrikerförbundet hur domen ska tolkas, säger Sven Höckert.     

”LO bör se det som en möjlighet”

Om kollektivavtal saknas gäller arbetstidslagen.  

Sven Höckert hoppas att arbetstidslagens strängare regler ska göra det lättare för facken att locka utländska bolag med utstationerad arbetskraft i Sverige att teckna kollektivavtal.  

– Även LO borde se det här som en möjlighet, säger han. 

Sven Höckert tycker att Arbetsmiljöverket behöver svara på hur arbetstidslagen ska tolkas i ljuset av domen.  

Många utländska arbetare på de svenska byggena jobbar långa arbetspass för att kunna åka hem till sina hemländer och ta långledigt.  

”Många arbetar olagligt”

– Det här kan indirekt innebära ett problem med arbete på lördagar, säger Sven Höckert och fortsätter:   

– I så fall är det ju jättemånga som arbetar olagligt i landet just nu. Det gäller i princip alla som jobbar rotation och gör det på lördagar, om de inte har kollektivavtal där den här frågan är reglerad.   

Det finns ännu ingen svensk praxis om rätten till dygn- och veckovila efter EU-domen.  

Men arbetsrättsexperten Erik Sinander vid Stockholms universitet ger Sven Höckert rätt i sitt resonemang. 

– Han tänker på ett rimligt sätt utifrån eu-domen. Men det är ändå inte helt givet att Arbetsdomstolen skulle komma fram till det, säger han.  

Erik Sinander konstaterar att arbetstidslagen blivit föråldrad i förhållande till eu-rätten. Det gör rättsläget lite lurigt.    

Ett problem är att arbetstidslagen fanns innan EU införde arbetstidsdirektivet. När Sverige blev medlem i EU och skulle genomföra EU:s arbetstidsdirektiv behöll man grunderna i den gamla arbetstidslagen.   

– Det här är en sådan fråga där det blir lite problematiskt, säger Erik Sinander.  

Rättsosäkerheten går att läka genom kollektivavtal

I EU:s arbetstidsdirektiv är minimikravet att veckovilan ska vara 24 timmars sammanhängande vila per dygn PLUS 11 timmars dygnsvila.   

– Men i svensk rätt har man inte gjort en poäng av att man ska få dygnsvila i förhållande till veckovilan. Det är troligt att man tänkt sig att dygnsvilan utgår, säger Erik Sinander.   

Den rättsosäkerheten går enkelt att läka genom ett kollektivavtal menar han.  

– Det gör man genom att tydligt skriva in vad som är dygnsvila och veckovila och ta höjd för den ungerska lokförardomen.  

– Med ett kollektivavtal blir det en kollektivavtalstolkningsfråga. Då kan man också väga in vilken partsavsikten var. Den har knappast varit att det ska vara dubbelt, alltså både veckovila och dygnsvila, säger Erik Sinander.   

Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen när det inte finns kollektivavtal där delar eller hela lagen avtalats bort. Arbetsmiljöverket ska tolka arbetstidslagen utifrån hur EU-domstolen tolkar direktivet. Om en arbetsgivare bryter mot arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktionsavgifter eller andra påföljder.