När USA bestämmer får LO-medlemmar betala priset

Det talas om säkerhet och upprustning. Men för svenska arbetare – i verkstäder, på fabriker och i industrins stödtjänster – handlar det som nu sker inte om trygghet. Det handlar om förlorade jobb, ökade kostnader och en näringspolitik som främst gynnar USA:s intressen.

När svenska politiker applåderar nya militära avtal med USA och miljardköp av amerikanska vapensystem, säljer de samtidigt ut vår energisäkerhet och industriella självständighet. Det är inte ett Europa som reser sig – det är ett Europa som böjer sig. Och notan går till arbetarklassen.

Tullar – en spark mot svensk industri

USA:s handelspolitik hotar svensk och europeisk industrisysselsättning. Förslag om 250-procentiga tullar på läkemedel, straffskatter på medicinteknik och bilar visar att frihandelns spelregler sätts ur spel när de inte gynnar USA.

Det drabbar svenska framtidsbranscher – forskningsintensiva, kollektivavtalsbärande och exportberoende. EU och Sverige svarar med tystnad, utan motåtgärder. Bara en underdånig acceptans.

Efter Rysslands invasion av Ukraina övergav Europa rysk gas – men satsade inte på energisjälvständighet. I stället blev vi beroende av dyr, klimatbelastande amerikansk LNG. Resultatet: skyhöga energipriser som slår mot svensk basindustri.

När marginalerna försvinner i elräkningar är det inte cheferna som får gå. Det är vi.

Miljarder till amerikanska vapen

Trots en världsledande svensk försvarsindustri köper vi vapen från USA för miljarder: helikoptrar, missilsystem och stridsflyg. Det är pengar som kunde gått till innovation, klimatomställning och utbildning – investeringar där svenska arbetare faktiskt får något tillbaka.

I stället får vi ökat beroende, amerikansk logistik och standarder – och ett försvar vi inte längre kan driva själva.

DCA-avtalet ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser – utan bred debatt, utan folkomröstning. I praktiken avstår vi kontroll över delar av vårt territorium. Det är svårt att se hur detta ökar vår trygghet. Men lätt att förstå varför militärindustrin i Washington jublar. Vi betalar – de styr.

Arbetsmarknaden blöder

Klassperspektivet saknas i försvarsdebatten. Men militära beslut påverkar jobben. När exporten försvagas av tullar, industrin pressas av elpriser och investeringar i framtidsbranscher uteblir till förmån för upprustning, är det LO-medlemmar som drabbas. Det är vi som permitteras. Vi som får se våra arbetsvillkor urholkas.

Det här handlar inte om att vara anti-amerikansk. Det handlar om att vara pro-svensk. Pro-arbetare. Vi måste stå upp för rättvisa villkor, ekonomisk självständighet och nationell kontroll över våra resurser och jobb.

Samarbete är viktigt – men lojalitet får aldrig bli underkastelse.

Ska Sverige vara ett självständigt land med stark industri? Eller en bakre logistikbas i USA:s krigsmaskineri?

För arbetarrörelsen borde svaret vara självklart.