I Sverige är det farligare att vara sjuk än att vara kriminell

– En av de största riskerna för korruption i Sverige är den organiserade brottsligheten, där infiltration, utpressning och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner är återkommande inslag. Den utgör en grogrund för en alltmer sofistikerad korruption som påverkar välfärden och där även bolag utnyttjas som brottsverktyg.

Så sade Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, när organisationen presenterade sitt senaste korruptionsindex. Sverige har fallit till sin lägsta position någonsin, och att det är så lätt att svindla vår välfärd – avreglerad, privatiserad, konkurrensutsatt – är en delförklaring.

Men nu ska det bli ordning på torpet. Här och där i det offentliga Sverige stramas det upp. Tillnyktring sker, så sakteliga.

Läkare ska polisanmälas

I våras meddelade regeringen till exempel att man vill stärka arbetet för att stoppa falska läkarintyg. Och i samma anda kunde Försäkringskassan snabbt meddela att man skulle ta itu med korrupta läkare som skriver falska läkarintyg, så att patienter får pengar och utbetalningar de inte har rätt till.

Gott så. Men, och detta är ett stort men, i juni kunde Läkartidningen berätta om ett beslutsprotokoll på myndigheten som slog fast att misstanke om osant intygande alltid ska polisanmälas. Även om läkaren inte skriver intyget i bidragsbrottsligt syfte, så att säga.

Vad kan det vara för syfte?

För att begripa det måste vi titta på de politiska pålagor som lagts på Försäkringskassan historiskt.

Reinfeldts arv

Själva avsikten med de förändringar som regeringen Reinfeldt gjorde i trygghetssystemen var att det skulle vara svårare och dyrare att vara sjuk. Och som en liten extra morot att bli frisk och arbetsam har hot om utförsäkring funnits.

Dödssjuka har fått ersättningen indragen, människor har hänvisats till påhittade jobb och många har ställts på bar backe. Ändå har allt fortsatt – i skiftande intensitet – också efter regeringsskiftena 2014 och 2022. Med en socialdemokrat på Socialdepartementet blev rent av kampen mot sjuktalen och sjukskrivningarna ännu effektivare.

I en sådan kultur är vad läkarna skriver i de intyg som skickas till Försäkringskassan – och hur det tolkas av handläggarna – helt avgörande för om deras patienter får sjukpenning eller inte. Enligt en rapport från Karolinska institutet upplever fyra av fem läkare kontakten med Försäkringskassan som svår, och man anser att kassan ständigt begär onödiga kompletteringar av intyg.

Det ska straffa sig att vara sjuk

Myndigheten vill ju verkligen att sjuka ska jobba. Och Försäkringskassans ledning har med stor energi försvarat det stenhårda systemet. På sina håll har det till och med bjudits på tårta när man lyckats fatta riktigt många avslagsbeslut.

Ur det perspektivet är det förstås helt rimligt att man vill polisanmäla läkare som av medmänsklighet förstärker intyg, så att cancersjuka får sin sjukpenning.

Men håll i hatten – nu har Försäkringskassan ändrat sig.

Efter att Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Ståhle varit i personlig kontakt med Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg ska myndigheten arbeta om den interna skrivelsen om polisanmälan av läkare.

Fler kommer drabbas

Det är förstås utmärkt att läkarkåren, med all sin status, lyckats sätta ner foten mot Försäkringskassan. Men i skottlinjen står fortfarande landets sjuka.

I början av sommaren kunde TV4 Nyheterna berätta om Jessica Hansson, som efter en stroke blev förlamad i halva kroppen och fick afasi – en hjärnskada som ger allvarliga språksvårigheter. Försäkringskassan tycker – i strid med hennes läkare – att hon ska arbeta heltid och inte få några sjukförsäkringspengar.

Och så länge staten ser varje sjuk som en potentiell bedragare kommer fler att drabbas – precis som Jessica.