Ny stor studie om kortare arbetstider: ”Anställda upplever att de jobbar bättre”
Bättre sömn och ökad arbetsförmåga. Det är några av effekterna när arbetstiden kortas, enligt en ny studie med nära 2 900 deltagare.
– Det tvingar oss att diskutera hur vi jobbar smartast och bäst, säger forskaren Lena Lid Falkman.
Enligt den nya internationella studien upplevde anställda som fick sänkt arbetstid att de gjorde bättre ifrån sig på jobbet.
Minskad utbrändhet, förbättrad mental och fysisk hälsa och mer arbetstillfredsställelse. Ökad arbetsförmåga, färre sömnproblem och mindre trötthet.
Det är några av resultaten av att jobba mindre, enligt en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour.
I studien medverkade nästan 2 900 anställda fördelade på 141 arbetsplatser i sex engelskspråkiga länder, däribland USA, Storbritannien och Australien.
De flesta jobbade 40 timmar per vecka innan studien, och 32 timmar per vecka under studiens gång – med bibehållen lön. Huruvida de ville jobba kortare dagar eller en dag mindre per vecka, var upp till respektive verksamhet och de anställda.
Innan studien startade hade företagen genomfört omorganisationer för att förbättra effektiviteten och samarbetet. Arbetsplatserna jämfördes också mot tolv företag som jobbade 40-timmarsveckor.
Unik studie
Enligt Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan och Karlstads universitet, är studien unik i sitt slag – bland annat för att den är så stor, involverar så många olika länder, har en kontrollgrupp bestående av andra företag som ”jobbar som vanligt” och sträcker sig över så lång tid.
Hon berättar att forskarna har använt sig av frågor kring till exempel utbrändhet och upplevd mental- och fysisk hälsa som redan sedan innan har hög validitet, och kombinerat det med frågor som rör nedgången i arbetstid.
Lena Lid Falkman är forskare vid Karlstads universitet och Handelshögskolan.
Enkäterna skickades ut före arbetstidsförkortningen, ett halvår efter och ett år efter.
– Vi vet att man får effekt av någonting precis när det har hänt – det handlar om nyhetens behag. Om det har effekt efter längre tid är det mer på riktigt. Studien visar väldigt säkert att kortare arbetstider påverkar välmående väldigt bra, men också att anställda upplever att de jobbar bättre, säger hon.
Inlägg i svenska debatten
Just den aspekten tycker hon är extra intressant, även som ett inlägg i den svenska debatten om arbetstidsförkortning.
– Det tvingar oss att diskutera hur vi jobbar smartast och bäst. När jag pratar med nationalekonomer så är de övertygade om att 20 procent mindre arbetstid innebär 20 procent mindre produktion – men det är inte självklart, säger Lena Lid Falkman.
Studien innehåller inte statistik över hur produktiviteten påverkats. Men att 90 procent av företagen som deltog har valt att fortsätta med kortare arbetstid, indikerar att det uppenbarligen har fungerat tillräckligt bra, enligt Lena Lid Falkman.
– Skulle företagen förlora mycket på det ekonomiskt hade de inte valt att fortsätta, säger hon.
Leder svensk studie
Exakt vilka verksamheter det är framgår inte i studien, men de flesta är mindre företag. Ofta dominerar tjänstesektorn i studier om kortare arbetstider, berättar Lena Lid Falkman, som själv leder en relaterad studie om kortare arbetstider i Sverige.
– Inom tjänsteyrken är det enklare att rationalisera bort möten och effektivisera arbetsuppgifter. Och när det rör mindre grupper av anställda så tror jag att man snabbare vågar att testa, säger hon.
I den svenska studien deltar bland annat en redovisningsbyrå, ideella organisationer och två socialkontor. Men till hösten kommer även en kommun att hoppa på studien, vilket innebär att till exempel förskolepersonal och anställda på ett stödboende kommer att få jobba kortare arbetstid.
– Det blir intressant, för då måste personer befinna sig på en viss plats och behöver man ta hänsyn till fasta scheman och skiftgångar på ett annat sätt, säger Lena Lid Falkman.
Hade velat undersöka industrier
Hon hade önskat att fler större företag vågade att testa kortare arbetstider. Som till exempel Volvo Cars, där den som arbetar är bunden till en produktionslinje.
– Vad blir effekterna? Blir de som jobbar mindre trötta och mindre sjukskrivna? Kommer fler att gå upp från deltid till heltid? Jag undrar om man inte skulle bibehålla ganska mycket produktivitet – och jag kan tänka mig att antalet arbetsplatsolyckor skulle minska, säger Lena Lid Falkman.
