De privata vårdföretagens snålhet är direkt osmaklig

Undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter som jobbar för en privat arbetsgivare får mindre i tjänstepension än de som jobbar för en kommun.

För den som är anställd hos en privat arbetsgivare avsätts 4,5 procent av lönen till pensionen. Jobbar man för kommunen är siffran 6 procent.

Och när man väl går i pension efter ett hårt och slitsamt yrkesliv är tacken runt 2 000 kronor mindre i månaden om man arbetat för en privat arbetsgivare.

Det visar en sammanställning som Pensionsmyndigheten gjort för Kommunalarbetaren.

Samma yrke, liknande arbetsuppgifter. Det enda som skiljer är pensionen.

Och det finns anledningar till varför det ser ut så.

Ägarna till de privata vårdbolagen ska ju ha sin lilla del av kakan.

10,5 miljoner i årslön

Martin Tivéus är vd på Attendo. Förra året hade han en månadslön på 876 500 kronor. En nätt årslön på 10,5 miljoner kronor.

Och givetvis ser även hans pensionsavsättning annorlunda ut.

Han har en avsättning på 30 procent på sin fasta lön, något som framgår av bolagets årsredovisning och bekräftas av Attendos presstjänst.

På Ambea, som äger Vardaga och Nytida, ser det ungefär likadant ut. Vd:n Mark Jensen har en månadslön på 550 000 kronor, en årslön på 6,6 miljoner kronor. Även han har en avsättning på 30 procent av lönen.

400 miljoner om året

Många kanske tycker att det finns en orättvisa i att skillnaden mellan undersköterskor och vårdbiträden och vd:arna är så stor.

Per Östlund på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna håller inte med.

– Vad som är rimligt eller inte är upp till de som bestämmer vilket ytterst är aktieägarna. Jag läste om en ishockeyspelare som fick 400 miljoner om året. Är det rimligt? Ja, uppenbarligen eftersom han också fått det, säger han till Kommunalarbetaren.

Vilket kanonsvar ändå. Det är rimligt att vd:arna har så höga pensionsavsättningar för att en hockeyspelare kan tjäna 400 miljoner kronor om året.

Kanske borde han fundera på huruvida det är rimligt eller inte att en undersköterska anställda i ett privat vårdbolag får 2 000 kronor mindre i månaden att leva för efter pensionen.

Svaren finns i Boden

På Kommunal tycker man att det sticker i ögonen att vd:arna för privata vårdjättar tar ut så höga löner och pensioner.

– Det visar att det finns pengar i systemet. Och framför allt att man kan se till att de privatanställda får lika mycket i pension som inom det offentliga, säger Kommunals utredare Sara Hamrin.

Samtidigt pratar de privata vårdbolagen ofta om svårigheter med att rekrytera personal.

Möjligen finns svaret i Bodens kommun? Där har man testat något som privata vårdbolag kanske borde försöka med.

Lönerna för hemtjänstpersonal höjs för att konkurrera med industrin. Personalchefen tror och hoppas att det ska kunna locka fler undersköterskor att söka jobb i hemtjänsten.

Något de privata vårdbolagen också borde kika på i stället för att gnälla på att det är svårt att rekrytera personal.

Åtminstone kan de börja med att göra samma pensionsavsättning som kommunerna.