Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Elprofessorn: Det kan ligga bakom blackouten på iberiska halvön

När hela Spanien, Portugal och delar av Frankrike i slutet av april i år helt plötsligt slocknade skärrade det en hel kontinent. Men professorn i elkraftnät, Lina Bertling Tjernberg, reagerade på ett annat sätt:
– ”Åh, vad intressant”, tänkte jag, säger hon.

Hon utvecklar:

– Jag är tillämpad matematiker så jag jobbar med modeller för att säkerställa att det här fungerar. Det är liksom mitt ämne, tillförlitlighet för elkraftnätet.

– Elkraftsystemet är klassat som en av de mest komplexa uppfinningarna som människan har skapat, med en infrastruktur som är väldigt robust och som har extremt hög tillförlitlighet. Därför är det extremt osannolikt att något sådant här sker. Så min första reaktion blir ”Åh, vad intressant, nu, vill jag veta vad som har hänt.”

Anledningen till det jättelika strömavbrottet analyseras just nu. Men Lina Bertling Tjernberg har några tankar om vad orsaken kan vara. 

En del kan bero på att Spanien har en mycket stor andel solkraft, drygt 50 procent av elproduktionen. Solkraften är vad som kallas ”intermittent elproduktion”, det betyder att den varieras kortsiktigt.

Det kan krångla till saker och ting, eftersom det ständigt måste vara balans mellan tillförd och konsumerad el i elkraftsystemet. 

– Men med ny teknik, som till exempel mikronät och energilager, så kan man hantera detta tekniskt, säger Lina Bertling Tjernberg.

”Marknadsmodellerna ställer till problem”

En annan del som Lina Bertling Tjernberg lyfter är den rådande el-marknadsmodellen.

Där Europas elsystem sitter samman och vi köper och säljer el till så låga priser som möjligt. 

– Jag ser att de marknadsmodeller vi har i dag ställer till problem. Att optimera system på ekonomi kan styra fel. Jag tror att en kombination av teknik och marknadsfrågor ligger bakom det som hände. 

När vi träffas på hennes arbetsplats på KTH i Stockholm har hon nyss kommit hem från en tjänsteresa i Kina. 

Där var det jättelika strömavbrottet på Iberiska halvön ett stort samtalsämne. 

– Jag träffade representanter för elnätsoperatörer från hela världen, bland annat från Portugal. Och de kunde se att de mikronät som hade byggts i Portugal fungerade vid avbrottet. De har aldrig kunnat testa det tidigare, men i och med strömavbrottet så kunde de se att mikronäten inte slogs ut utan i stället kunde ge lokal elförsörjning. 

Med mikronät menar Lina Bertling Tjernberg små sammansatta hubbar av lokal elproduktion, som sol, vind, vattenkraft eller värme.  

Många fördelar med mikronät

– Det som är poängen är att du kan klara elproduktionen lokalt. Och har man ett sådant här system, så betyder det att om det stora systemet slås ut, så kan man ändå fortsätta med den lokala elproduktionen. Det innebär samtidigt att det blir lättare att bygga upp det överliggande elkraftsystemet igen, för du behöver inte lägga på all last. Så det har massor av tekniska fördelar att komplettera elkraftsystemet med mikronät. 

I det komplexa system som är vårt elkraftssystem är sannolikhetslära centralt. 

– Vi försöker se olika scenarier. Skulle den här komponenten kunna gå sönder? Eller den? Eller kanske den? Det är så man designar elnätet. Vi brukar säga n-1. Det betyder att en komponent kan gå sönder och ändå kan du köra elnätet. Och så är hela elnätet uppbyggt på högsta spänningsnivån, i Sverige det elnät som Svenska kraftnät ansvarar för. På vissa ställen kan det vara även högre tillförlitlighet med n-2 och n-3. 

– I Sverige är den största elproduktionspunkten Forsmark 3. Och det är dimensionerat så att elkraftsystemet ska klara av att den faller bort. Så det har man planerat för. 

”Kommer inte att ske igen”

Att det osannolika ändå blev sannolikt, att elkraftsystemet på den Iberiska halvön slogs ut på någon minut, ger trots alla problem möjligheter för forskare som Lina Bertling Tjernberg. 

– Vi kan inte testa saker live, det är för farligt. Det gör att en sådan här händelse är väldigt, väldigt viktig för oss, för att lära oss. 

– Så jag kan säga att det som hände på Iberiska halvön, just det kommer inte ske igen. För vi kommer lära oss av det. 

Svaret på hur det som inte kunde ske ändå skedde kommer att presenteras i en teknisk rapport senast i oktober 2026.

Du kan följa rapporteringen från Entso-E (Europas samorganisation för stamnätsföretag som Svenska kraftnät), om vad de kommer fram till på sidan 28 April Blackout.