Strejkforskare: Strejkbryteri i hamnkonflikten kastar oss 100 år tillbaka i tiden
Hamnkonflikten hotar den svenska modellen, anser arbetsgivarna. Facket anklagar dem för strejkbryteri. Vi kastas vi 100 år tillbaka i tiden, menar strejkhistorikern Jesper Hamark.
– Den som säger sig värna svenska modellen bör kanske inte använda strejkbrytare.
Svenska hamnarbetarförbundet Avdelning 30 står strejkvakter vid Malmö Hamn i maj 2025.
Läget är fortsatt låst i konflikten mellan Hamnarbetarförbundet (HF) och Sveriges Hamnar.
Konflikten bröt ut i maj sedan Hamnarbetarförbundet sagt nej till ett likadant kollektivavtal som LO-facket Transport samtidigt sa ja till.
Veckans möte mellan parterna och medlarna ledde inte till någon lösning.
Arbetsdomstolen har trots arbetsgivarnas protester förklarat att facket har rätt att strejka för kollektivavtal.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo har samtidigt klargjort att medlarna inte kan medverka till något annat än en kopia på det hamnavtal som redan träffats med Transport.
Strejkbrytare
Tonläget mellan parterna var högt i samband med de strejker och lockouter som förekom i flera hamnar i slutet av juni.
I hamnarna i Halmstad och Göteborg har oorganiserade arbetare och personal från ett utomstående stuveribolag anlitats de dagar strejk pågått.
Hallandsposten rapporterar att vd:n för stuveribolaget har gjort polisanmälan om förtal, sedan flygblad med kritik mot honom delats ut i hans bostadsområde.
Oorganiserade arbetare har fått anonyma brev där de uppmanats att ansluta sig till facket eller stå neutrala i konflikten.
Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg säger till Arbetet att förbundet inte står bakom påtryckningar mot enskilda personer.
Men han är starkt kritisk till arbetsgivarnas agerande.
– Att ta in folk utifrån som ersätter våra gubbar är rent strejkbryteri. Det höll man på med för hundra år sen. Men i dag gäller den svenska modellen och där respekterar man konflikter och anlitar inte strejkbrytare.
Martin Berg, ordförande Hamnarbetarförbundet.
Svenska modellen
Just den svenska modellen, där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren på arbetsmarknaden, är något arbetsgivarna Sveriges Hamnar säger sig värna.
– Om vi öppnar upp för att HF ska ges möjlighet att tränga undan avtalet med Transport så öppnar vi också upp för att kollektivavtalen tappar sitt värde, och bryter därmed mot den svenska modellens kärna, sa Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar, när Arbetsdomstolen den 18 juni gav Hamnarbetarförbundet grönt ljus för fortsatt strejk.
Forskare ger facket rätt
Arbetslivsforskaren Jesper Hamark, som skrivit en bok om strejkhistoria, ger Martin Berg delvis rätt.
Anlitandet av externa strejkbrytare – och trakasserier mot dem – hör hemma i tiden före Saltsjöbadsavtalet 1938.
Han pekar på att Sveriges två arbetskonflikter med dödlig utgång – Amaltheadådet 1908 och skotten i Ådalen 1931 – handlade om strejkbryteri.
Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia vid Högskolan i Borås.
– Efter Saltsjöbadsavtalet minskade strejkerna och arbetsgivarna lovade att låta bli att anlita strejkbrytare. Arbetsgivarna får använda de metoder de finner lämpliga, men den som säger sig värna den svenska modellen ska kanske passa sig för att samtidigt använda strejkbrytare, säger Jesper Hamark.
Strejkvilligt förbund
Han anser dock inte att just Hamnarbetarförbundet hör till dem som starkast burit upp den samförståndsanda mellan fack och arbetsgivare som Saltsjöbadsavtalet markerar.
Tvärtom hör HF till de fack som strejkat mest, sedan förbundet bildades 1972 av avdelningar som blivit uteslutna ur Transportfacket.
Både i Sverige och världen finns en extra laddning kring hamnstrejker.
– I en stor hamn har ganska få arbetare möjlighet att stoppa gigantiska volymer gods. Det kan snabbt få spridningseffekter som påverkar industri, handel och hela samhället. Den här förmågan att förstöra ger facket stor makt och har kanske bidragit till att ett litet förbund som HF har kunnat överleva över 50 år, säger Jesper Hamark.
Strejkrätten ändrades
De långdragna konflikterna på hamnområdet låg bakom den ändring av strejkrätten som infördes 2019.
Sedan dess får fackförbund inte strejka i syfte att tränga undan ett befintligt kollektivavtal eller för att påverka en pågående rättstvist.
Arbetsdomstolen har alltså gett HF grönt ljus för årets strejk, trots att arbetsgivarna ansett att strejken bryter mot lagen.
”Kan finnas andra sätt”
Men om det ändå inte går att uppnå något annat än en kopia på Transports avtal, vad är då meningen med att fortsätta strejka?
– Det kan finnas andra sätt som skulle få våra medlemmar att känna att de har fått en förbättring, säger HF:s ordförande Martin Berg, som dock inte vill precisera vad det skulle kunna vara.
Just nu ligger inga nya varsel om stridsåtgärder i hamnkonflikten. Parterna ska träffa medlarna igen i början av augusti.
Sveriges Hamnar vill i dag inte kommentera konflikten utöver vad man kommunicerat i pressmeddelanden.
