Privatanställda nekas högre pension – guldavtal för vårdbolagens vd:ar
2 000 kronor i månaden. Så mycket mindre tjänstepension får en privatanställd undersköterska när hon eller han går i pension jämfört med en som jobbar för kommunen. Samtidigt får vårdbolagens vd:ar miljoner avsatta i tjänstepension varje år.
Tjänstepensionen har blivit allt viktigare. För en genomsnittlig kommunalare utgör den nästan en fjärdedel av den totala pensionen.
Privatanställda undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter får 4,5 procent av lönen avsatt till tjänstepension varje månad.
För samma grupper som jobbar i kommuner och regioner är siffran sex procent.
Den dag de slutar jobba syns det i plånboken. De privatanställda kommer då få 2 000 kronor mindre i pension varje månad.
Det visar beräkningar som Pensionsmyndigheten gjort för Kommunalarbetaren.
– Och det är en försiktig beräkning, skillnaden kan bli ännu större om avkastningen blir högre, säger Kommunals utredare Sara Hamrin.
Stopp vid 65
Att pensionen blir lägre för privatanställda beror inte bara på att de har en lägre avsättning varje månad.
Vårdföretagen slutar också betala in tjänstepension vid 65, medan kommuner och regioner fortsätter med inbetalningarna till 66, 67 eller 68 beroende på pensionsåldern.
I årets avtalsrörelse fick Kommunal igenom i stort sett samma lönehöjningar för privatanställda som i kommuner och regioner.
Även kravet på övertidsersättning för deltidare uppfylldes, och gäller nu för de drygt 50 000 anställda som jobbar för företag som Attendo, Vardaga (Ambea), Forenede Care och Capio.
Kommunal krävde också att privatanställda skulle få höjd tjänstepension. Men där satte Vårdföretagarna stopp.
– Vi har varit beredda diskutera det, men Kommunal ville inte betala för det på samma sätt som tjänstemännen gjort. Kommunal har velat satsa mer på andra frågor, t ex mertidsfrågan. (övertid till deltidsanställda red:s anmärkning), säger Per Östlund, förhandlingschef på Vårdföretagarna.
Ni brukar ju prata om att det är svårt att rekrytera personal. Ser ni ingen risk att det blir ännu svårare om kommunerna har bättre avtal?
– Det är klart att det är konkurrens om samma arbetskraft, särskilt om undersköterskor. Men det handlar inte bara om pensioner. Våra undersökningar visar att trivseln är högre på våra företag generellt.
30 procent till vd:n
Tjänstepensionen har blivit allt viktigare. För en genomsnittlig kommunalare utgör den nästan en fjärdedel av den totala pensionen.
Privatanställda i vård- och omsorg får 4,5 procent tjänstepension. För en undersköterska som tjänar 29 000 kronor innebär det en avsättning på cirka 1 300 kronor till pension varje månad.
För bolagens vd:ar ligger avsättningen betydligt högre.
Attendos vd Martin Tivéus har en avsättning på 30 procent på sin fasta lön, som förre året var 876 500 kronor per månad. Det framgår av bolagets årsredovisning, och bekräftas av Attendos presstjänst.
Även Ambea, som äger Vardaga och Nytida, har en 30-procentig avsättning till sin vd Mark Jensen.
Med en månadslön på drygt 550 000 kronor innebär det att mer än 165 000 kronor sätts av till hans pension varje månad.
– Det visar att det finns pengar i systemet. Och framför allt att man kan se till att de privatanställda får lika mycket i pension som inom det offentliga, säger Kommunals utredare Sara Hamrin.
”Framför allt kan man se till att de privatanställda får lika mycket i pension som inom det offentliga”, säger Kommunals utredare Sara Hamrin.
Svårt rekrytera personal
Att vd-ar får just 30 procent är ingen slump – företagen får göra skatteavdrag på pensionskostnaden upp till 35 procent av lönen.
– Vanligtvis håller man sin inom den gränsen. I absoluta tal är det såklart stora pensionsavsättningar, men så ser det ut generellt på arbetsmarknaden. Har du en hög lön så har du också en hög pension, säger Dan Adolphson Björck som är pensionsekonom på Minpension.
Kommunals utredare Sara Hamrin tycker det är märkligt att vårdbolagen pratar om svårigheten att rekrytera personal när man har makten att göra något åt det – genom att förbättra villkoren.
– Man borde se till att få upp undersköterskornas pensioner innan man gör sådana här provocerande lösningar för vd:n.
Per Östlund på Vårdföretagarna framhåller att det är ett betydande ansvar att vara vd på Attendo och Ambea som har många anställda.
– Vad som är rimligt eller inte är upp till de som bestämmer vilket ytterst är aktieägarna. Jag läste om en ishockeyspelare som fick 400 miljoner om året. Är det rimligt? Ja, uppenbarligen eftersom han också fått det.
Vad har du själv för avsättning till tjänstepensionen och vad tjänar du?
– Jag har fyllt 65 år så jag får inte längre någon inbetalning till pensionen. Men tidigare hade jag den vanliga pensionen för tjänstemän, det vill säga. 4,5 procent på lön upp till brytpunkten. Vad jag tjänar tycker jag är personligt så det vill jag inte berätta.