Så ska Johan Danielsson stoppa fusket: ”Vi gör om det europeiska regelverket för upphandling”
Städa upp i fusket på arbetsmarknaden. Det är Johan Danielssons viktigaste fråga som EU-parlamentariker. Inte minst handlar det om att det ska vara obligatoriskt att ställa sociala krav i offentliga upphandlingar.
– Jag är förhoppningsfull över att det här kommer att bli en av vår partigrupps större segrar, säger Johan Danielsson (S).

Johan Danielsson vill att det ska skapas någon form av nationell varningslista över oseriösa företag.
När tidningen skriver om problem vid offentliga upphandlingar, där det händer att oseriösa företag får avtalen genom väldigt låga anbud, så brukar vi få svaret av den upphandlande myndigheten att det inte går att göra något åt, då det handlar om EU-lagstiftning som de svenska myndigheterna inte kan kringgå.
Men det går såklart att göra om EU-lagstiftningen. Och det är något som Johan Danielsson har som högsta prioritet.
Det är den andra mandatperioden Johan Danielsson sitter i EU-parlamentet. Den förra perioden avbröts då han utsågs till svensk bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister 2021.
Det är dessa frågor han fortsätter med i EU-arbetet. Förutom att vara den ende svenske representanten i EU-parlamentets tillfälliga bostadsutskott, som har som uppgift att hitta lösningar för bostadskrisen bland EU:s medlemsländer, så arbetar han med att förnya och förbättra upphandlingsreglerna och minska möjligheten till långa underentreprenörskedjor.
Frågor som inte minst är viktiga för Elektrikerna och övriga byggfack.
– Vi kommer att få ett förslag från EU-kommissionen om nya upphandlingsregler under nästa år. Man gör om hela det europeiska upphandlingsregelverket, säger Johan Danielsson när vi träffas på hans kontor i parlamentet i Strasbourg.
Möjligt att avvisa orimligt låga anbud
De förslag som han och hans partigrupp har lagt fram i frågan innebär bland annat att det ska bli möjligt att avvisa orimligt låga anbud och att det ska bli obligatoriskt att ställa sociala krav.
– Det är mycket man kan göra redan idag som inte görs i kommunerna. Det finns en diskussion om huruvida du kan ställa krav på kollektivavtal eller inte. Där driver Göteborg någon typ av testverksamhet. Vi får väl se hur det går juridiskt.
– Men att du kan ta hela innehållet i kollektivavtalet och lyfta in det som ett särskilt kontraktsvillkor och säga att ”det här ska gälla på det här avtalet”. Det menar jag att du kan göra redan idag. Vi menar dock att det ska bli obligatoriskt att ställa sociala krav, och det ska bli möjligt att ställa krav på kollektivavtal.
Han vill även att det ska skapas någon form av nationell varningslista över oseriösa företag.
– Det finns exempel på företag som blir uteslutna från upphandlingen i en kommun, men som sen vinner upphandling i en annan kommun, utan att kommunen B om vad som har hänt i kommun A. Och här menar jag att de nationella myndigheterna sitter inne på en massa information som är kopplat till uteslutningskriterier, som gör att kommuner och regioner skulle kunna utesluta en aktör. Men det finns inget sätt för kommuner och regioner att få den här informationen från nationella myndigheter. Tanken är att vi skulle ha ett register med den typen av information som är tillgängligt för upphandlade myndigheter.
Finns sedan tio år i Italien
– Den här typen av register har man haft till exempel i Italien i över tio år. Som gör det enkelt för upphandlande myndigheter att utesluta oseriösa aktörer.
– Det här kan vi sätta på plats i Sverige redan idag. Och vi driver på för det. Förhoppningsvis så kommer det tidigare än senare. Vad vi tänker oss att man kan göra i den europeiska lagstiftningen är att det blir tvingande att ha den här typen av register i alla medlemsländer. Så att du kan söka i andra länders register.
På de svenska problembyggena finns det ofta långa underentreprenörskedjor som gör att det är svårt att granska sådant som löner, villkor och arbetsmiljöansvar.
Det är något som Johan Danielsson nu kommer att skriva en så kallad rapport för det utskott han är vice ordförande i; utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Max två ue-led
– Vi ska granska fusket och utnyttjandet och ställa konkreta krav på åtgärder. Det här jobbar vi naturligtvis nära med de europeiska fackliga organisationerna om, inte minst byggfacken. Ett krav kommer att bli att vi ska sätta ett tak. Max två led är huvudregeln. För vi vet ju hur det ser ut. Det går från vitt till grått, till svart. Det är ofta kriminellt företagande väldigt långt ned i de här kedjorna, så det ska väck.
En annan fråga som är viktig för arbetare på de svenska byggena handlar om utstationeringsdirektivet. EU-kommissionen har förslagit ett gemensamt register för hela EU.
– Jag tänker att det skulle kunna bli bra om det görs rätt. Kommissionens uttalande syfte är att göra det enklare för företagen. Att de ska kunna vända sig till en enda plats för att lämna sin information oavsett till vilket land man vill utstationera. Men det skulle i teorin också kunna hjälpa till med regelefterlevnad. För om det blir sökbart så skulle vi till exempel kunna få reda på om det finns arbetstagare som samtidigt står som utstationerade i både Sverige och i Tyskland. Det är ett bra sätt att kontrollera fusk.
– Det som är problemet med kommissionens förslag är att registret ska bli standardiserat på en mycket låg nivå och att det enbart ska gå att ta bort informationspunkter, inte lägga till. Och det är inte vi beredda att acceptera från vårt perspektiv.
Vad är det ni vill?
– Det bör fungera så att medlemsstaterna ska kunna begära ytterligare information om de behöver. Det är den stora frågan tror jag, som kommer att avgöra om det här också blir ett verktyg som blir bra för svenska fackliga organisationer, för svenska arbetare, om det blir ett kontrollverktyg som kommer att hjälpa oss. Eller om det riskerar att bli ett problem.
Facken bör ha tillgång
– Och om vi skapar ett europeiskt register så måste det vara information som inte bara staten kan ta del utav. I ett land som Sverige är det viktigt att även facken har tillgång till det, med tanke på den starka roll som arbetsmarknadens parter har här.
Slutligen, har du någonting du skulle vilja säga till Sveriges elektriker?
– De ska veta att allt det som vi har lovat i valrörelserna, det vi har tagit i hand på, jag och Elektrikerna och de andra LO-förbunden, det är de frågorna jag arbetar med här varje dag.
– Så här långt har vi förbättrat villkoren för transportsektorn och gjort en rad skärpningar av arbetsmiljölagstiftningen. Bland annat så har jag varit ansvarig för att högre gränsvärden för asbest har antagits. Och nu hoppas jag att vi kan ta upphandlingsreglerna och det här med att förbjuda långa underentreprenörskedjor i hamn.