Akut personalbrist: Här har över 600 körningar med ambulanser ställts in

Ambulansen rullar fram genom skogen i nordvästra Ådalen.

Vägen är smal, grusig och sönderkörd. Bak i bilen ligger en patient. Framme vid ratten sitter den nyutbildade ambulanssjukvårdaren Tomas Sandberg. Det är bråttom, men blåljusen får han inte slå på.  

– Vi åker på akuta larm, men får inte köra med blåljus och påkalla fri väg även om det behövs. Vi har inte den certifieringen ännu, säger han. 

Över 600 transporter har ställts

Ambulansen har alltid varit en livlina. När Sollefteå sjukhus stänger ner akutverksamheten i region Västernorrland tvingas den bära mer än någonsin.

Regionen räknar med att det kan leda till över 1 000 ytterligare transporter per år. Totalt handlar det om resor från Sollefteåområdet till sjukhusen i Sundsvall eller Örnsköldsvik med 2 000 patienter.

Problemet är att många ambulanser står stilla för att det fattas personal.  

660 ambulanstransporter har ställts hittills i år. Det betyder att 3,6 ambulansfärder per dag har blivit stående i garaget, för några timmar eller ett helt arbetspass.

Sjuksköterskorna räcker inte till för att bemanna alla fordon.  

Undersköterskor har blivit lösningen

Lösningen har blivit att låta undersköterskorna kliva in, efter en intensivutbildning till ambulanssjukvårdare.

Regionen tog bort yrkeskategorin för tio år sedan, för att höja kompetensen i ambulanserna.

Men nu är ambulanssjukvårdarna tillbaka.

– Det fanns inga sjuksköterskor att få tag i så vi satte ihop en egen intensivutbildning. Och det har varit färre ställda bilar, framför allt här i Sollefteå, sedan ambulanssjukvårdarna var klara i maj, säger Björn Olsson, som är enhetschef för Sollefteås ambulans. 

Hel kommun tom på ambulanser

Stationen i Sollefteå ska ha tre ambulanser i gång dygnet runt.

Men eftersom området är stort och körningar till sjukhusen i Sundsvall respektive Örnsköldsvik kan vara över 15 mil och ta drygt två timmar enkel väg räcker tre ambulanser inte alltid till. Den kan vara långt borta när den väl behövs.  

Ambulanssjuksköterskan Stefan Selin berättar om ett pass förra sommaren då ambulansen han jobbade i var den enda som fanns i Sollefteå kommun under 12 timmar – och delar av den tiden tömdes hela kommunen på ambulanser eftersom han och kollegan fick en långkörning till sjukhuset i Örnsköldsvik.

– Så vi har sett fram emot att ambulanssjukvårdarna ska komma ut och jobba. Även om det kan bli större stress inombords när vi inte är två sjuksköterskor har vi hellre personal så att bilarna kan rulla, säger Stefan Selin. 

Ökad stress för sjuksköterskorna

Att stressen ökar för sjuksköterskorna handlar främst om att de inte kan dela det medicinska ansvaret med någon annan i bilen: 

– Att jag är ensam sjuksköterska betyder att jag ensam ansvarar för bedömningen: hur allvarlig är skadan och vilket sjukhus ska vi åka till med patienten, vilken sorts vård behövs, hur stor dos ska jag ge? 

Får inte köra med blåljus

Det kan också ta längre tid att komma fram till sjukhuset eftersom ambulanssjukvårdarna först efter ett visst antal larm får köra med blåljus och påkalla fri väg. Den behörigheten tar ungefär ett år att få. 

Ulrika Maistedt är en av fem nyutbildade ambulanssjukvårdare på stationen i Sollefteå. Hon har en lång bakgrund som undersköterska på akuten med sig in i den nya rollen: 

– Men det blir ett större ansvar i ambulansen eftersom vi är bara är två. På akuten fanns alltid alarmknappen på väggen och det vara nära till fler kollegor.  

När hon började på akuten var Sollefteå ett fullskaligt akutsjukhus, sedan försvann förlossningen och nu försvinner ännu mer.

I maj fattades beslut om att sjukhuset ska flytta stora delar av verksamheten till Sundsvall och Örnsköldsvik, vars sjukhus ligger ungefär tio mil från Sollefteå och ännu längre ifrån ytterdelarna av kommunen.  Intensiven försvinner, operation och anestesi (narkos) försvinner vilket gör att akut sjuka måste till andra sjukhus.  

Riskerna ökar när sjukhuset försvinner

Ambulanssjukvårdarna säger att de har svårt att ta in hur det kommer att bli när verksamheten i Sollefteå stängt ner:  

– Att vi hämtar en akutpatient och sedan bara ska köra förbi Sollefteå sjukhus för att fortsätta ännu längre är svårt att föreställa sig, säger Tomas Sandberg. 

Hans kollega Linus Vestberg håller med. 

–  När det bara är tid som avgör är man jättetacksam att sjukhuset finns där. Även om det är en patient som är så akut att den ska vidare kan den i dag stabiliseras i Sollefteå och få större chanser att klara sig.  

Ambulanschefen: ”Handlar om personalbrist”

Enligt regionens ambulanschef Peter Neuman finns tre huvudorsaker bakom krisen. Personalbrist, arbetstidsreglerna och övertidstaket. 

– Vi har inte bemanning att tillsätta alla vakanta pass. Då prioriterar vi att bemanna de pass som är mer kritiska och har fler vakanser. Det handlar om arbetsmiljö utifrån lagar och regler för arbetstiden. 

Vilka konsekvenser får det? 

– Mindre akuta uppdrag kan få längre väntetider, med färre ambulanser ökar såklart risken att väntetiderna blir längre också i mer akuta fall. Men vi har SOS och ambulansens inre befäl vars uppdrag bland annat är att prioritera bland uppdragen. 

Tror på bättre personalläge

Regionen räknar med runt 1000 ytterligare ambulanstransporter per år när Sollefteå sjukhus stänger verksamhet. Hur ska det fungera när ni har svårt att bemanna redan i dag? 

– Det är det egentligen för tidigt att svara på. Vi har haft utmanande år med personalbrist. Beslutet att kompetensväxla in ambulanssjukvårdare har bidragit till att jag ser ljusare på att vi kommer att lyckas med att dimensionera upp så vi kan möta det ökade behovet.  

Hur ska ni klara det? 

– Vi behöver ta in fler ambulanssjukvårdare. Skapa fler sjuktransporter, som avlastar ambulanserna. Se till att sjuksköterskor kan köra ut ensamma i mindre akuta fall. Samtransportera patienter med mindre vårdbehov i våra flerbårsambulanser, det ger fler lediga ambulanser till de akuta fallen, säger Peter Neuman, chef för ambulanssjukvården region Västernorrland.