Nazistkoppling i regeringen – därför är det så allvarligt

Tidskriften Expos avslöjande att ett svenskt statsråd har en nära anhörig med förbindelser till våldsbejakande högerextremism är förstås en katastrof för regeringen Kristerssons trovärdighet.

Enligt Expo har den anhöriga genom flera olika konton på sociala medier försökt rekrytera personer till vit makt-organisationen Det fria Sverige och haft nära samarbete med en aktivist inom nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Personen ska också ha deltagit i aktiviteter med nazistiska och våldsbejakande Aktivklubb Sverige. Enligt Expo finns även fotografier på när 17-åringen gör Hitlerhälsning med en NMR-medlem.

För det första:

Detta sker i ett offentligt samtal som är besatt av att människor har olika ”kopplingar” till varandra. Att någon har umgåtts med en klandervärd person, deltagit i ett möte eller figurerat på en bild kan räcka för att utpekas som islamist, kriminell eller något liknande.

Handlar om föräldraansvar

Parallellt med detta vill regeringen nu kriminalisera även den som inte begått något brott – men som umgås med eller bedöms ha anknytning till kriminella nätverk. Kopplingarna i sig har blivit bevis nog.

Enligt rådande logik har vi alltså ett statsråd med kopplingar till en rörelse som Säkerhetspolisen beskriver som ett hot mot demokratin.

Och för det andra:

”Detta rör sig om ett barn som inte är en offentlig person”, skriver Regeringskansliets biträdande kommunikationsdirektör Linda Hallenberg till TT.

Uppenbar säkerhetsrisk

Ja, men detta rör också en regering som i sin kamp mot kriminaliteten gärna talar om att föräldrar måste förmås göra mer. Vid Moderaternas Sverigemöte i mars sade Ulf Kristersson att det är ”hög tid att ställa krav på föräldraansvar”.

– Att ta hand om sina egna barn är helt enkelt inte valbart.

Men det finns aspekter av saken som inte är direkt politiska.

Att en minister närstående person har förbindelser till våldsbejakande extremism utgör en uppenbar säkerhetsrisk och väcker allvarliga frågor om hur ministern och regeringen valt att hantera den.

Kontot ändrades

Sedan i torsdags har Expo sökt svar från ministerns stab: Känner ministern till den anhörigas engagemang i extremism – och har uppgifterna i så fall förts vidare till Säpo? Svaren har uteblivit.

Däremot har den anhörigas konton i sociala medier – efter att Expo tagit kontakt med ministern – försetts med starkare integritetsinställningar. Profilbilden raderades, man kan inte se vem som följer kontot, flera problematiska kontakter har raderats.

Hur ska man tolka det?

Enligt Expo har Säpo med stor sannolikhet inte haft kännedom om den anhörigas politiska engagemang. Har Sverige en minister som mörkat att hen har en nazistisk familjemedlem?

Vill störta demokratin

Om en nationell säkerhetsrådgivare tvingas avgå på grund av en oredovisad dickpic är det orimligt med statsråd som döljer att hens närmaste med våld önskar störta demokratin.

Och om saken har rapporterats vidare – men Säpo ändå saknar information – så visar det på stora brister i systemet.

Oavsett vilket pekar Expos avslöjande på något väsentligt. Det finns uppenbara luckor i den svenska ordningen för att identifiera och hantera säkerhetshot nära den politiska makten. Ytterst handlar det om rikets säkerhet.

Men det visar också något annat, och minst lika avgörande. Att vara anhörig till en våldsbejakande extremist är ett privat bekymmer om du har makt och inflytande. Om du har ”fel” hudfärg, ”fel” namn och bor i ”fel” förort är det ett samhällshot.

Det är detta som är kärnan i Tidöhögerns projekt: retoriken och politiken bygger på dubbelmoral.