Dömd till fängelse för att ha exploaterat thailändska massörer – överklagar domen
Kvinnorna ”behövde” sälja sexuella tjänster för att klara sig, enligt tingsrätten. Kvinnan som drev massagesalongen fälldes för både koppleri och människoexploatering, men har nu överklagat domen.
Exploateringsbrott handlar om att någons svåra situation utnyttjats för att kunna exploatera personen i arbete med väldigt dåliga villkor.
De tre kvinnorna kom från fattiga förhållanden i Thailand och behövde skicka hem pengar varje månad.
Men lönen för massagen på salongen i Malmö landade på 100-200 kronor per dag enligt tingsrättsdomen. En kollektivavtalsenlig lön skulle varit 144 kronor – i timmen.
De hade ingen bestämd sammanhängande ledighet. Ingen fast lön. De bodde på salongen eller hos kvinnan som drev den. Sov på britsarna som användes för massage och sexuella tjänster.
Malmö tingsrätt slog i början av juni fast att de behövde sälja sexuella tjänster vid sidan om massagen för att få tillräckliga inkomster.
Enligt domen har kvinnan som drev salongen gjort sig skyldig till både grovt koppleri och människoexploatering.
Tre års fängelse
Hon dömdes till tre års fängelse, utvisning och sju års näringsförbud. Nu har hon överklagat till hovrätten.
Hon hävdar bland annat att hennes anställda inte varit i någon svår situation och att hon inte känt till att de sålt sexuella tjänster.
– Det är helt olika brott. Därför är det viktigt att man ser att det handlar om människoexploatering också i den här situationen, säger åklagaren Lena Körner om att tingsrätten dömt för både koppleri och människoexploatering.
Exploateringsbrottet handlar om att någons svåra situation utnyttjats för att kunna exploatera personen i arbete med väldigt dåliga villkor.
Lagen kom till 2018. Sju år senare finns det ytterst få fällande domar, trots att problemet ofta beskrivs som stort.
Men på kort tid har nu två personer som drivit massagesalonger dömts för både exploatering och koppleri, även om den senaste domen alltså är överklagad. Det tidigare fallet avgjordes i hovrätten i maj.
Ingen ersättning för lön
Lena Körner säger att både brottsoffren själva och människor runt om kan ha svårt att se att exploateringsoffer i arbetslivet utsatts för brott.
– Ju fler domar, desto mer kan man ändra synen på den här typen av brottslig verksamhet, och kanske få andra att uppmärksamma det så att man inte låter det ske, säger hon och lyfter som exempel lokaluthyrare.
I det fall som nu överklagats gällde åtalet åtta kvinnor. Men kvinnan dömdes endast för att ha exploaterat tre av dem.
Två av de tre ska, enligt tingsrättsdomen, få 50 000 kronor vardera i skadestånd. Den tredje, som arbetat kortare tid på salongen, tilldömdes 20 000 kronor.
Det är betydligt lägre belopp än vad som krävdes i rättegången, yrkandena sträckte sig upp till drygt 400 000 kronor per person.
Tingsrätten har bland annat avslagit de delar av kraven som rörde ersättning för uteblivna löner. Man menar att de kraven inte styrkts. Det är en typisk situation i sådana här mål, då det ofta saknas sådant som anställningsavtal eller tidrapporter som bevisar hur man arbetat.
