Jobbsökande rekryteraren Cim tvingas nu själv ta IQ-tester: ”Skapar elitsamhälle”

Att använda IQ-tester som ett första steg i rekryteringen kallar Cim Thüring, 58 år, för ”helt vansinnigt”. 

Arbetet har nyligen rapporterat om att IQ-tester blir allt vanligare, och att de används i urvalsprocessen för bland annat säljarjobb hos butiksjättar. 

Mellan åren 2000 och 2014 jobbade Cim Thüring som rekryterare och har under sitt yrkesliv också jobbat mycket inom service och säkerhet.

Sedan ett år tillbaka är hon arbetslös och har förvånats över att behöva göra avancerade begåvningstester på nätet för enklare jobb. 

Som rekryterare använde hon sig av tester – men på ett helt annat sätt, berättar hon. 

– Som jag är skolad ska testerna vara ett specialverktyg för tjänster där det krävs någon specialistkompetens – det kan handla om allt från säkerhet till teknik eller ledarskap.

Användes som diskussionsunderlag

Testerna sattes dessutom in sent i rekryteringsprocessen. Det kunde till exempel handla om att det var fem kandidater kvar, och att hon lät dem göra begåvningstester och personlighetstester för att få en tydligare bild av dem, berättar Cim Thüring. 

– Man slänger inte bara i väg ett test och tar den som har bäst resultat. Efter att vi hade använt oss av ett test så träffade vi kandidaten igen och pratade om hur personen i fråga upplevde testet – man använde det som ett diskussionsunderlag och sedan vägde man ihop allting för beslut, säger hon. 

Vad är poängen?

Cim Thüring har bland annat det senaste året behövt göra ett begåvningstest som ett första steg i rekryteringen när hon sökte jobb på Arlanda som receptionist. 

Tätt sammankopplat med IQ är normalfördelningsprincipen, som innebär att 68 procent av alla människor har ett IQ på mellan 85 och 115 och alltså är ”normalbegåvade”.

Med det i åtanke tycker Cim Thüring att det är svårt att förstå poängen med att sålla bland kandidater baserat på testresultat, i och med att majoriteten kommer att befinna sig i det spannet. 

Hon menar att ”den stora grejen” med jobbet som receptionist är att vara serviceinriktad, se, höra, hjälpa, ha kontroll och vara handlingskraftig.

– Om man inledningsvis gallrar med tester är det inte säkert att man får rätt person på rätt plats, och riskerar att missa många duktiga servicemänniskor som inte är bra på att prestera på test. Jag tror arbetsgivare biter sig själva i svansen på så sätt.

”Omoraliskt”

Cim Thüring berättar att det var runt 900 sökande till just det jobbet – och förstår att det är lockande att använda ett verktyg som ska förenkla och snabba på, men hon hade som rekryterare ändå valt att lägga resurserna på att gå igenom ansökningarna traditionellt och göra ett urval därifrån.

Har man 900 sökande och gallrar utifrån testresultat kommer man hitta personer som passar till jobbet eftersom det finns så många, enligt Cim Thüring.

– Men jag tycker att det är omoraliskt att använda IQ-tester där det inte är berättigat eller nödvändigt.

Hon undrar vad det kommer att få för konsekvenser på arbetsmarknaden i framtiden.

– Det är som att man skapar ett elitsamhälle och det tror jag blir farligt i längden. Man missar det mänskliga. Jag undrar vad det blir för samhälle om det här fortsätter på det här sättet.  

Allt har inte med IQ att göra

Cim Thüring lyfter fram vikten av människokännedom för rekryterare – att man behöver ha erfarenhet av att träffa olika sorters människor, yrkesgrupper och åldrar för att förstå vad som krävs för olika tjänster.  

– Hur vi hanterar arbete har inte alltid med IQ att göra. Intresset spelar en stor roll. Man kanske tycker det är skitkul att jobba på lager – sortera, logga, packa, ta emot gods – och så sållas man bort på grund av ett IQ-test. Medan någon annan, som inte alls har det intresset får jobbet men blir inte långvarig hos företaget. Det känns som man tar en genväg, som kan bli en senväg, säger hon.