Mehdi driver bokhandeln där den iranska exilens röster får höras
I mer än 40 år har den iranska bokhandeln Ferdosi i Stockholm varit en viktig plats för iranska exilförfattare, läsare och forskare. Mångfald, kvalité och frihet är centralt för bokhandelns grundare, Mehdi Rahimzade.
Mehdi Rahimzade konstaterar att han såg hur viktigt det var att barn fick tillgång till böcker på sitt modersmål.
I ett hörn av Stockholm har Ferdosi Bokhandeln sedan 1984 varit en ovärderlig kulturinstitution för iranska exilförfattare, läsare och forskare.
Namnet är hämtat från den klassiska iranska poeten Ferdosi, vars epos Shahnameh är en symbol för motstånd och kulturell identitet – ett passande val för en bokhandel som gjort det till sin uppgift att bevara och förmedla det fria ordet.
Grundaren kom som flykting från Iran
Grundaren, Mehdi Rahimzade, kom till Sverige som student 1975. Hans kärlek till böcker förde honom snart in i biblioteksvärlden, där han började hjälpa till att välja persiska titlar åt svenska bibliotek under 1980-talet.
En tid då många politiska flyktingar anlände från Iran. Insikten om behovet av kvalitativ och ocensurerad persisk litteratur blev startskottet för Ferdosi Bokhandel.
– Jag brukade besöka Stockholms stadsbibliotek en gång i veckan för att låna böcker, särskilt under sommaren, säger Mehdi.
Genom samarbeten med bibliotek, Migrationsverket och studieförbund har bokhandeln blivit ett centrum för språkinlärning och kulturell tillhörighet.
Jobb på bibliotek lade grunden till bokhandeln
Det hela började när han hjälpte Stockholms stadsbibliotek att skapa en boklista anpassad till exilens behov.
Tack vare sina kontakter i Iran och bland iranska förlag kunde han snabbt sammanställa ett innehållsrikt katalogsystem.
Detta arbete blev grunden till bokhandeln, först på Surbrunnsgatan, senare vid Odengatan.
– Vi ville inte bara ha religiösa eller statliga böcker från Iran – vi ville ha mångfald, kvalitet och frihet i utbudet.
Bokhandeln blev centrum för språk och kultur
Ferdosi Bokhandeln blev snabbt mer än en butik – en plats där språk och identitet kunde bevaras.
Genom samarbeten med bibliotek, Migrationsverket och studieförbund har bokhandeln blivit ett centrum för språkinlärning och kulturell tillhörighet.
Ferdosi Bokhandeln erbjuder för närvarande stöd för sextio olika språk.
Mehdi Rahimzade konstaterar att han såg hur viktigt det var att barn fick tillgång till böcker på sitt modersmål.
– Vi har hjälpt hundratals att hitta tillbaka till sitt språk, säger han.
Ferdosi Bokhandeln är i dag mer än en affär – det är ett arkiv över exilens tankar, ett rum för berättelser som annars skulle tystas.
Ger ut böcker som censurerats i Iran
Samtidigt har bokhandeln också blivit en fristad för ocensurerad litteratur.
Genom Ferdosi Förlag ger man ut böcker som inte kan tryckas i Iran – politiska skrifter, förbjudna memoarer och filosofi. Dessa titlar skickas till bibliotek och universitet världen över.
– Vi publicerar det som regimen i Iran inte tillåter. Det här är vår motståndshandling – att bevara det fria ordet, säger Mehdi Rahimzade.
Ferdosi erbjuder även översättningar – från svenska barnböcker till persiska, och iranska verk till svenska och engelska. Bokhandeln fungerar därmed som en bro mellan generationer och kulturer.
– Vi översatte Astrid Lindgren till persiska – för att ge barn tillgång till båda världarna, säger Rahimzade.
Satsar på digitalisering
Men framtiden är inte självklar. Digitalisering och höga omkostnader gör verksamheten utmanande. En ny webbplattform med e- och ljudböcker är på väg.
– Vi måste anpassa oss, men många vill fortfarande se boken med egna ögon innan de köper, säger han.
Ferdosi Bokhandeln är i dag mer än en affär – det är ett arkiv över exilens tankar, ett rum för berättelser som annars skulle tystas.
– Boken är det enda som fortfarande kan förena oss iranier – i Sverige och världen över, säger Mehdi Rahimzade.