Estnisk oro över svenska fångar – risk för konflikter när språket inte funkar
Om Sverige hyr fängelseplatser i Estland kommer det att skapa attraktiva jobb. Samtidigt varnar facket i Estland för fler konflikter när svenska fångar skickas utomlands.
”De som arbetar på anstalterna känner inte till vad det här kommer att innebära” säger Kalle Liivamägi som är ordförande för Rotal, fackförbundet för statligt och kommunalt anställda i Estland.
Från och med nästa sommar kan Sverige hyra fängelseplatser i Estland. Enligt ett avtal mellan länderna ska upp till 600 svenska fångar skickas till en anstalt i utkanten av universitetsstaden Tartu. Fängelset har hyst estniska fångar och serbiska krigsförbrytare, men i dag står många celler tomma.
För den estniska ekonomin är hyravtalet ett välkommet tillskott. Sverige får årligen betala minst 335 miljoner kronor till Estland och landet behöver anställa 250 nya kriminalvårdare.
Oro hos estniska facket
Även om det skapas fler jobb, finns det orosmoment. Det anser Kalle Liivamägi som är ordförande för Rotal, fackförbundet för statligt och kommunalt anställda i Estland.
Att ta emot kriminella från Sverige, från en annan kulturell och språklig bakgrund, ökar arbetsbördan och pressen på estniska kriminalvårdare, menar Kalle Liivamägi.
Han är rädd för att det kan bli fler konflikter på anstalten på grund av språkförbistringar och när intagna inte har samma sociala stöd som i hemlandet.
Missnöje bland kriminalvårdare
Kalle Liivamägi är kritisk till att personalen på Estlands fängelser inte har varit tillräckligt involverade inför uppgörelsen med Sverige.
– De som arbetar på anstalterna känner inte till vad det här kommer att innebära, säger han.
Lönerna på Tartufängelset väntas exempelvis öka, eftersom personalen behöver prata engelska. Det har redan skapat missnöje på landets andra anstalter.
– Personalen på Tartufängelset kommer att få högre löner än på andra anstalter. Exakt hur mycket högre vet vi inte än, säger Kalle Liivamägi.
Konsekvenser för Estland
En risk är även att överenskommelsen slår mot landets polisväsende. Kalle Liivamägi befarar att många poliser kommer att söka sig till kriminalvårdsyrket när det blir fler lediga jobb, eftersom lönerna generellt är högre på fängelser.
– Om poliser i stället börjar jobba på Tartufängelset, kommer säkerhetssituationen i Estland att påverkas, säger han.
Oro för sjukvården
Trots att Sverige åtar sig att betala 8 500 euro i månaden per intagen (cirka 95 000 svenska kronor), ställer han sig frågande till om pengarna verkligen täcker alla kostnader.
Han är även orolig för hur den estniska sjukvården kommer att påverkas.
– Även om den svenska regeringen betalar för sjukvården, finns det inte tillräckligt med läkare och sjuksköterskor inom estnisk sjukvård. Det kan drabba våra invånare om de intagna behöver använda vårt sjukvårdssystem, säger Kalle Liivamägi.
För att uppgörelsen mellan Sverige och Estland ska bli av måste riksdagen och den estniska motsvarigheten rösta igenom lagförändringar. Det väntas ske nästa år.