”Släng förslaget om höjt lönegolv”

I veckan höjs medianlönen för arbetskraftsinvandrare. Det innebär att lönekravet för tredjelandsmedborgare som vill arbeta i Sverige är 37 100  kronor. 

Tidöpartierna, delar av oppositionen och vissa fackförbund vill ha större inflytande över företagens rekryteringar genom införandet av politiska lönegolv och/eller arbetsmarknadsprövningar av behovet av arbetskraft. 

Vissa yrken ska undantas

Som ett första steg infördes ett lönekrav på 80 procent av medianlönen. Nästa steg är att höja lönekravet till nivån av medianlön. 

Migrationsverket fick i februari uppdraget från regeringen att ta fram en lista med förslag på yrken som kan undantas från medianlönekravet, för att mildra effekterna av lönegolvet. Bedömningen ska baseras på Arbetsförmedlingens förslag på undantagsyrken.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter starkt grundprincipen med detta förfarande. Staten ska inte bestämma vem som ska anställas i företag.

Myndigheter varken kan eller ska bedöma företagens behov av arbetskraft. Det är i det enskilda företaget eller verksamheten som beslut om anställning bör ske utifrån de behov som finns just där. 

Migrationsverket saknar kunskap

Trots detta har Arbetsförmedlingen identifierat 323 yrken där lönen enligt kollektivavtal understiger medianlönen. Av dessa fastslår Arbetsförmedlingen att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses i 152 yrken i Sverige.

Migrationsverket ska i nästa steg göra en migrationsrättslig bedömning av de 152 yrken som finns upptagna på Arbetsförmedlingens lista. De ska göra en avvägning mellan bristen i yrket och risken för exploatering eller missbruk.

Migrationsverket saknar dock både den kunskap de underlag som krävs för att göra en relevant bedömning.

I grunden är det mycket svårt att göra träffsäkra bristyrkesbedömningar. Det är i praktiken omöjligt att sammanställa aktuell information om rekryteringsbehov från alla olika arbetsgivare i olika branscher över hela landet till makronivå.  

Yrkesförteckning från 2012

En stor brist är att Arbetsförmedlingens bedömning av bristyrken baseras på en yrkesförteckning som inte har uppdaterats sedan 2012. Många yrken finns inte ens med i förteckningen och flera yrken slås ihop. Nytillkomna yrken eller mindre yrken fångas inte upp.

Därmed kommer flera yrken inte att finnas med i bedömningen trots stor efterfrågan hos arbetsgivare.

En av de viktigaste källorna till bedömningen är en enkätundersökning bland arbetsgivare som har annonserat efter medarbetare på Platsbanken.

Det är ett mycket snävt urval eftersom två av tre av Svenskt Näringslivs medlemsföretag varken använder Arbetsförmedlingen eller Platsbanken vid rekrytering. 

Den andra källan som Arbetsförmedlingen använder är statistik om antalet arbetssökande per yrke, en källa som har stora kvalitetsbrister. Att förteckningen över bristyrken ska ändras årligen medför att systemets förutsägbarhet för företagare och arbetskraftsinvandrare blir lägre.

Stora brister i bedömning

Sammantaget går det att konstatera att det finns det stora brister i denna bedömning.

I augusti får regeringen ta del av Migrationsverkets förslag på yrken som kan undantas. Det handlar sannolikt om över 100 yrken. Vilka och hur många yrken som regeringen i slutändan väljer att undanta är oklart. 

Medianlönekravet är utgångspunkten i regeringens nya system. Det är stelbent och oförenligt med svensk den arbetsmarknadsmodellen. Därtill ska systemet kompletteras med undantag som tas fram med en undermålig metod. 

I det föreslagna systemet blir vi alla förlorare: arbetskraftsinvandrare, företagen och inte minst samhället. Det är fortfarande inte för sent att göra om och göra rätt.

Förslaget om lönegolv för arbetskraftsinvandrare hör fortfarande hemma i papperskorgen.