Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Så mycket kan man öva på IQ-tester

Företagen som utvecklar begåvningstest snor friskt, enligt psykologiprofessorn Martin Bäckström. Dessutom har det blivit en affärsmodell att sälja tester som påminner om de som används inom rekrytering. Men kan man bli bättre genom att öva?


Texten har uppdaterats.

De finns en googling bort: Hemsidorna som erbjuder testpaket för arbetssökande att öva på. 

För allt mellan 300 och 700 kronor kan man öva på logiktest, numeriska test och test som handlar om abstrakt tänkande – anpassade efter testen som används inom rekrytering och som tas fram av en rad olika testföretag.  

– Många av testföretagen menar att man inte kan öva på ett begåvningstest och bli bättre på det – men vi menar att man kan det, säger Johan Ranstam. 

Misslyckad rekrytering

Han och medgrundaren Mario Löfendolk inspirerades till att starta Squidfactor – som säljer övningstest – efter en misslyckad rekrytering i ett bolag de var ordförande respektive vd för. 

– Rekryteringsfirman använde ett begåvningstest för att få ner antalet sökande, och fick ner antalet från över 40 personer till 8. Det var ju väldigt bekvämt för dem – problemet var bara att de råkade sålla bort alla som hade någon relevant erfarenhet som vi eftersökte, säger Johan Ranstam. 

Han betonar att han inte har något emot begåvningstester i sig, men trycker på att de måste användas rätt – som en del av en helhetsbedömning. 

– Testerna används ibland lite slarvigt eller godtyckligt och det är ett problem.

Det säger forskningen

Så vad säger forskningen – kan man bli bättre genom att öva?

– Man har fördel av att öva, men kanske inte så mycket som man kan tro. Man brukar säga att man kan röra sig fem IQ-poäng upp vilket innebär en förbättring på 10-20 procent, säger psykologiprofessorn Martin Bäckström. 

Han berättar att människor som är ångestfyllda och nervösa ofta klarar begåvningstest sämre om de blir för stressade. 

– Stressnivån ska vara optimal. Det är bra att bli stressad, men inte bra att bli för stressad. En lättstressad person kommer prestera sämre första gången. Andra gången de gör ett test kommer stressnivån kanske att vara lite lägre. Tredje gången är den optimal. 

”De snor friskt”

Psykologiprofessorn skrattar till när Arbetet pratar med honom om testerna som testföretagen utvecklar för rekrytering.

– De tjänar ju i princip pengar på att göra variationer av saker som utvecklades på 1930-talet. De snor ju friskt av de här instrumenten, även om de får göra det.  

Många av testerna som testföretagen gör är inspirerade av Ravens matriser som togs fram på 1930-talet. Det är den här typen av test är starkast korrelerat till det som man kallar IQ, alltså intelligens, berättar Martin Bäckström. 

”Rena lurendrejeriet”

Han ser inga problem till att förbereda sig på testerna. Det är ett sätt att som arbetstagare göra sig så anställningsbar som möjligt. Men han surnar till när han får höra om hur mycket testpaketen som arbetssökande kan köpa för att öva kostar. 

– Jag gillar ju inte det för att jag är akademiker. Skulle jag kommit på att folk skulle betala 600 kronor varje gång de tränade på mina tester hade det ju gett klirr i kassan, men det tycker jag är rena lurendrejeriet. Det finns massor av gratis test på internet, säger han.

Johan Ranstam från Squidfactor tycker att Martin Bäckströms kommentar om lurendrejeri ”känns oinitierad”.

– Jag tror att de flesta tjänster som tar betalt, och med all säkerhet Squidfactor, erbjuder något som gratisinnehåll inte ger: interaktiv återkoppling, kvalitetssäkrat material, kundtjänst och annat, säger han.