Arbetssökande tvingas till IQ-tester: ”Motbjudande och förnedrande”  

Vad fan?  

Det tänker Wildha Eklund, 24 år, när hon öppnar länken som har trillat ner i inkorgen.   

Trianglar, kvadrater, cirklar och prickar. På skärmen dyker det upp geometriska figurer i ett rutnät om nio.  

Hon har sökt flera jobb den här februaridagen, och nu vill Synsam att hon gör ett IQ-test för ett säljarjobb i butik.   

Då har hon för någon månad sedan lämnat ett krisande Skellefteå i hopp om att få jobb söderut, och flyttat till Sundsvall med sin sambo.  

”Ville slita av mig håret”

Under hösten varslades han från Northvolt, medan restaurangen där hon jobbade slutade erbjuda henne arbetspass. Ingen av dem har rätt till a-kassa och de befinner sig i en privatekonomisk kris.  

– Vi har inte råd att äta vad man vill, inte råd att träffa vänner, inte råd att köpa nya strumpor. Man är så desperat efter ett jobb för att kunna överleva och plötsligt dyker det upp ett IQ-test. Jag ville slita av mig håret.

Det känns motbjudande och förnedrande, berättar Wildha Eklund. Hon känner sig spottad på. Det känns som att hon testas på grunder som inte har med jobbet att göra.  

Som att all hennes arbetslivserfarenhet inte är värd något.   

– Jag var tydligen normalbegåvad, men jag chansade mig igenom majoriteten så det kan ju bara ha varit dumb luck, säger hon.

Många arga på Facebook

När hon har gjort klart testet ger hon utlopp för sin frustration i Facebookgruppen ”Totalt ointressant information” med över 200 000 medlemmar.  

I kommentarsfältet till hennes inlägg märks det att IQ-tester väcker starka känslor: 

Patrik Nikkinen, 47 år, är en av dem som kommenterade inlägget. Över telefon berättar han att han mestadels har jobbat på industrier i västra Sverige i sitt yrkesliv. 

”Behöver inte ligga på Nasa-nivå”

När han blev av med jobbet för två år sedan – och behövde söka sex till tjugo jobb per månad – stötte han ofta på intelligenstesterna. Han gjorde tester när han sökte jobb hos allt från bemanningsföretag och sågverk till butiker och som lokalvårdare.   

– Jag har mina behörigheter för att köra hjullastare, jag har hållit på med betong och jag vet hur man håller i en tumstock. Jag är inte så bra på testerna men har en massa praktiska kunskaper.

Han beskriver det som ”en jäkla frustration”. 

– Man behöver väl inte ligga på Nasa-nivå för att kunna utföra de jobben, säger Patrik Nikkinen. 

Vägrar göra tester

Även Lena Björk, 57 år, är kritisk mot intelligenstester. Nu jobbar hon som trafiklärare, men för något år sedan gjorde hon muttrandes ett test för ett jobb som administratör. Sedan dess vägrar hon att göra tester när hon söker jobb.  

– Huruvida någon tycker att jag är ointelligent eller inte bryr jag mig egentligen inte om. Men det säger inte någonting om hur jag ska kunna sköta ett jobb. Det blir fel helt enkelt, säger hon.

IQ-test, begåvningstest, logiska test, intelligenstest. Även kontroversiellt barn har många namn.  

”Man känner sig exkluderad”

Charlotte Lindman är jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen. Att döma av vad hon får höra av arbetssökande har testerna blivit vanligare när man söker jobb. 

– Många vittnar om att det är väldigt stressande, att man känner sig exkluderad och att det är svårt att komma fram genom bruset. Att de aldrig får en chans att visa vem man faktiskt är utan att de – som de säger – bara får ett test kastat till sig, säger Charlotte Lindman.

Hon trycker på att arbetsgivare har ett stort ansvar för att använda testerna på rätt sätt. 

Enligt henne är testerna relevanta om tjänsten kräver att man ska använda sin logiska, analytiska och strategiska förmåga, som inom juridik, IT, statistik och analys. För ekonomer, läkare och civilingenjörer – där kan testerna till exempel fylla en funktion, berättar Charlotte Lindman. 

– Jag har förstått att många arbetssökande tycker att de får göra onödigt många tester för yrken som kanske inte alls har med den här typen av logik att göra – som till exempel lagerjobb och serviceyrken, säger hon. 

Samband med arbetsprestation

Samtidigt kan det finnas en enkel förklaring till varför begåvningstester ökar inom alla möjliga sorters jobb. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan intelligens och arbetsprestation på en generell nivå.   

– Ska man sammanfatta det väldigt kortfattat så är det så att personer som klarar begåvningstester bra också klarar av att lära sig nya arbetsuppgifter snabbt, säger Martin Bäckström, professor i psykologi vid Lunds universitet.  

Han förstår lockelsen med att använda sig av testerna, det är tidseffektivt och överskådligt. Men, betonar Martin Bäckström, det finns ingen forskning som visar att det är bra att använda sig av intelligenstester när man ska rekrytera till exempel butikssäljare.

Tveksam till relevansen

Precis som Charlotta Lindman, ställer han sig tveksam till att testerna är relevanta när man rekryterar till enklare jobb som inte kräver mycket ny inlärning. Och här blir det lite komplicerat, så kanske är det bäst att backa bandet något. För vad är begåvning egentligen?  

Det visar sig också vara komplext.  

Det handlar både om genetik och inlärning, sammanfattar Martin Bäckström. Det handlar om hur hjärnan fungerar och hur den bearbetar information. Det handlar om förmågan att lösa problem, men också om hur snabbt och strukturerat man kan tänka.

På 1930-talet utvecklades Ravens matriser, som är ett test som många förknippar med IQ-test. Det är variationer på den här 30-talsupptäckten som Wildha Eklund, Lena Björk och Patrik Nikkinen möttes av när de sökte jobb. 

– Det är den här typen av test som är starkast korrelerat till det som man kallar IQ, alltså intelligens, eller general mental ability (allmän mental förmåga), säger Martin Bäckström.  

Resultatet kan alltså ge en indikation på hur snabbt någon tänker och lär sig – något som kan vara intressant för arbetsgivare att veta. Man kan kalla det för flytande intelligens, berättar han. Det är en sorts resurs man har som kan fästa sig på olika saker. 

”Problematiskt”

Intelligenstesterna blir mer relevanta att använda för komplexa jobb, enligt psykologiprofessorn. Till exempel är det lämpligt att använda sig av ett test när man ska anställa en ny chef – dåliga resultat kan avslöja att kandidaten inte har den kapacitet som krävs.  

Dessutom har det visat sig att det finns stora skillnader i intelligens bland dem som söker sig till chefsposter – och ju större variation av intelligens det är bland arbetssökande, desto mer relevant det är att testa just det.

Så hur relevant är det att använda IQ-tester när man ska rekrytera någon för till exempel ett butiksjobb?  

Martin Bäckström är skeptisk. Enligt honom är faktorer som erfarenhet och personlighet antagligen viktigare. Och den allra viktigaste delen är motivation och intresse för jobbet, enligt honom.  

– Det blir ju problematiskt om man använder intelligenstester för ett jobb där man ska sälja saker och vara snäll och ta hand om människor.  

Företagen tar en risk

En huvudvärk för många arbetsgivare är att personer säger upp sig för att det inte trivs – alltså vill de få tag på personer som kan trivas på jobbet.  

– Om man har en lång resa för att komma till jobbet så ökar sannolikheten för att man kommer sluta, till exempel.  

Intelligens är helt enkelt inte så användbart, enligt Martin Bäckström. En väldigt begåvad person som tar jobbet som butikssäljare kan ha ett försprång på en månad eftersom man lär sig saker snabbt – men då arbetsuppgifterna man ska axla är begränsade – hinner andra snabbt ta igen försprånget.  

Och rent krasst, om man plockar ut de allra smartaste när man rekryterar så kommer de kanske inte vilja jobba kvar utan söka sig vidare, enligt Martin Bäckström. Företagen tar alltså en stor risk.  

– Att använda sig av testerna utan eftertanke är allvarligt. Man missbrukar momentet om man utesluter människor i ett tidigt skede som sitter på relevant erfarenhet – det skulle jag kalla en dålig rekrytering, säger Martin Bäckström.  

Ska motverka diskriminering

Ett tungt argument som brukar lyftas fram av testföretag och rekryterare är att testerna motverkar diskriminering i och med att man mäter förmågor utan att ta hänsyn till kön, etnicitet och social bakgrund.  

– Bullshit, säger Charlie, 27 år, om det argumentet, trots att hen betonar att det är viktigt att motverka diskriminering.

Charlie har autism och adhd och upplever nämligen själv testerna som diskriminerande.  

– Jag har inte förmågan att klara av de här testerna och de får mig att känna mig jävligt korkad. Det sänder ut fel signaler att alla måste passa in i samma stöpta form för att passa in på ett jobb. Det är exkluderande, säger hen. 

Känns orättvist

Nu jobbar Charlie på en skola för barn med autism, men snart löper kontraktet ut och hen söker många jobb inom bland annat kundservice just nu. Titt som tätt stöter hen på intelligenstester.  

– Jag förstår inte varför man ska kunna räkna ut hur man ska sätta ihop olika typer av prickar i ett mönster för att kunna svara i telefon. Jag tycker inte att IQ-tester ska krävas inom den här typen av jobb – sett till nivån av arbete och sett till vad du får för lön.  

Charlie blir upprörd av att prata om testerna. Det känns så orättvist. Och hen är orolig.  

– Kommer jag att tvingas sitta utan inkomst på grund av att jag inte klarar av IQ-testen?  

”Behövs en förändring”

Jobbsökarexperten Charlotte Lindman delar Charlies oro.  

– Det finns nog en del företag som tar ett abonnemang på tester och tänker ”nu har jag löst mitt problem” utan att tänka på att det ska ses som ett komplement och att man exkluderar människor med till exempel kognitiva svårigheter, säger hon.

Även Wildha Eklund är inne på ett liknande spår. I slutet på maj flyttade hon tillbaka till Skellefteå. Hon och sambon lyckades inte hitta jobb i Sundsvall.

Nu tvingas de bo i mammas vardagsrum och försöka hitta jobb i Skellefteå där arbetslösheten har växt från 2,9 procent till över 8 procent på ett år.

Wildha Eklund är orolig över att människor som hade passat bra på jobb sållas bort på grund av testerna. Man kanske inte ska behöva ha tio års erfarenhet för att komma in på en grundlön, säger hon. 

– Låt folk få komma in i arbetslivet och utvecklas – annars kommer vi bara stå och stampa på ett och samma ställe i resten av livet. Det behövs en förändring, säger Wildha Eklund.