Så vinner Magdalena Anderssons valet – med hjälp av de konservativa

I Göteborg har klubban fallit för sista gången och partisterna åkt hem. Den socialdemokratiska partikongressen är slut och kursen lagd inför valet 2026 och in på 2030-talet. Det är Magdalena Anderssons parti nu.

Från högerns tankesmedjor och ledarredaktioner är det varningar om den socialdemokratiska ”vänstersvängen” som hörs. Men vid sidan av en mer traditionell socialdemokratisk politik i ekonomiska frågor har något annat skett. De senaste årens politiska skifte i kriminalpolitik och migration har permanentats, från tillfällig krishantering till ideologiska grundsatser.

Höger–vänster-skalan är inget nytt, men hur ska man förstå frågorna om migration och kriminalpolitik? För att beskriva politiken på bland annat dessa områden har statsvetarna skapat den så kallade gal–tan-skalan.

Gal är en förkortning av grön, alternativ, libertär (frihetlig) och tan är en förkortning av traditionell, auktoritär, nationalistisk.

Kombinerar vi höger–vänster- och gal–tan-skalorna uppstår ett schema med fyra möjliga positioner: höger–gal, höger–tan, vänster–gal och vänster–tan.

Finns det vänster-tan?

I dagens svenska riksdag med åtta partier är V och MP tydliga vänster–Gal-partier: skeptiska till den fria marknaden och starkt positiva till Gal-värden som invandring och feminism.

Höger–tan-partier försvarar näringslivets intressen och är starkt restriktiva till invandring – här passar M och KD. Även SD är tan, men mindre höger än de två förra partierna. Höger–gal har också företrädare: C och L är marknadsvänliga och samtidigt frihetliga.

Men finns vänster-tan?

Forskarna Karin Zwinkels, Felix Cassel och Patrik Öhberg har tagit sig an det omfattande datamaterialet som SOM-undersökningarna utgör för att besvara frågan. Deras uppsats, införd i årets forskarantologi från SOM-institutet, är högintressant läsning för alla med ett intresse för svensk politik.

Inte arg, vit arbetarklass

När forskarna analyserar partiernas positioner finner de att det är tomt i vänster–tan-rutan, men att två partier ligger nära den: S och SD. Men medan SD rör sig bort från vänster–tan-positionen närmar sig S:

”Socialdemokraterna har mellan 2010 och 2024 gjort en tydlig rörelse (…) genom att bli mer TAN. Sverigedemokraterna har rört sig åt ’fel’ håll och med åren gått lite mer åt höger ekonomiskt och således blivit lite mindre vänster.”

Antalet väljare med vänster–tan-värderingar är betydande. Av de väljare som forskarna tydligt kan placera i någon av de fyra rutorna hör en femtedel, 21 procent, till vänster-tan. Flest väljare finns i höger-tan-rutan, medan mycket få återfinns i höger-gal.

Enligt forskarna är det fler män, äldre och personer ur arbetarklassen som hyser tan-värderingar. Att vara född i Sverige är dock inte kännetecknande för gruppen. Påståendet att vänster–tan är en rörelse för ”arg vit arbetarklass” saknar stöd i forskning.

Det finns flera element i S-vändningen mot tan-värderingarna, där den tuffare kriminalpolitiken och strama migrationen är viktigast.

En annan tan-fråga är rätten för äldre att möta svensktalande personal i äldreomsorgen, något som i socialdemokratisk tappning bör innebära att invandrad personal erbjuds svenskstudier på arbetstid. En tan-fråga som framgångsrikt drivits av S i Göteborg är en stadsbyggnadspolitik som prioriterar traditionell arkitektur och byggnation i en mänsklig skala.

Vänsterkonservativa behöver ett parti

Sveriges många vänster–tan-väljare behöver ett parti. Genom att anamma högerns ekonomiska politik har SD gjort sig omöjliga i den rollen.

Forskningen som Zwinkels, Cassel och Öhberg presenterat visar det många anat. S har vuxit och konsoliderat sin roll som Sveriges största parti genom att vara ett hem för allt fler tan-väljare som står till vänster. Enligt SCB:s stora partisympatiundersökning har S nu stöd av 44,8 procent av LO-medlemmarna – en ökning med 8,9 procentenheter i fjol.

Arbetare med tan-värderingar är på väg hem till arbetarepartiet. Här ligger nyckeln till Magdalena Anderssons valseger nästa år.

Joel Stade är fristående kolumnist på Arbetets ledarsida. Läs alla hans kolumner här.