LO: Behövs kraftigt höjda barnbidrag för att få igång deppig ekonomi
Svenska hushåll är mest pessimistiska av alla. Det är en av orsakerna till att lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten kan bita sig fast. Det konstaterar LO-ekonomerna i sin konjunkturprognos.
”Regeringen har satsat mycket pengar på höginkomsttagarna” säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.
Sverige står och stampar. Det konstaterar LO-ekonomerna i sin prognos för den svenska ekonomin.
Trots att inflationen faller, reallönerna stiger och Riksbanken börjat sänka räntan står konjunkturen still. Sverige är enligt rapporten inne i en lågkonjunktur som riskerar att bita sig fast.
– Hushållen håller i pengarna och i stället för att konsumera sparar man. De är helt enkelt deppiga. Och det är hushållens deppighet och brist på framtidstro som håller tillbaka svensk tillväxt just nu, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.
”Tömde sina spargrisar”
En orsak till hushållens sparsamhet är sviterna efter inflations- och räntechocken för några år sedan.
– Räntehöjningar sög ut alla marginaler och folk fick tömma sina spargrisar. Så Riksbankens felaktiga räntehöjningar har fått långsiktigt negativa effekter. Inte bara under åren då den var för hög utan även nu i efterhand där de tar ner optimismen, säger Torbjörn Hållö.
Sverige är det land i hela OECD där framtidstron har fallit mest under våren. Trots att reallönerna väntas öka med över tre procent under 2025, håller hushållen hårt i plånboken och ökar sitt sparande.
Pessimism beror också på en ekonomisk politik som gynnat höginkomsttagare, samtidigt som hyrorna har ökat kraftigt för låginkomstgrupper, enligt LO-ekonomerna.
Satsat på höginkomsttagare
– Regeringen har satsat mycket pengar på höginkomsttagarna. Med stora skattesänkningar för de som tjänar en bit över 60 000, höjt rot-avdrag och sänkt skatt på sparande i ISK-konton, säger Torbjörn Hållö.
Vad borde de göra i stället?
– Nyckelordet är framtidstro. Vi ger ett konkret exempel: ett kraftigt höjt barnbidrag. Pengar i fickan för barnfamiljer som vi vet är mer konsumtionsbenägna än höginkomsttagare.
Arbetslösheten är tillbaka på pandeminivåer, 8,6 procent, och någon verklig förbättring väntas inte förrän mot slutet av 2026, enligt prognosen. Samtidigt ökar arbetslösheten nu snabbast bland grupper som tidigare stått starkt, som högutbildade. Ett tydligt tecken på att även grupper med normalt stark ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av den svaga konjunkturen.
– Det är i stor utsträckning kopplat till nedgången i bostadsbyggandet, där många med akademikerjobb blivit arbetslösa. Det är också effekt av det olyckliga i att Riksbanken tog i så hårt som det gjorde med räntehöjningarna, säger Torbjörn Hållö. Utan riktade reformer riskerar läget att bita sig fast. LO-ekonomerna föreslår mer yrkesutbildning, bättre stöd vid korttidsarbete och höjt barnbidrag. Men också långsiktiga offentliga investeringar för att pressa ner arbetslösheten och stärka framtidstron.