”Jouren – ett kryphål för arbetsgivare att dumpa löner”
Personal inom LSS jobbar mest – och tjänar minst. Deras jourtid är bara ett finare ord för lönedumpning. På Kommunals kongress kan vi rösta bort den, skriver Annelie Carlsson.
Annelie Carlsson, vårdbiträde, facklig företrädare Kommunal.
Den genomsnittliga arbetsveckan i EU är 36 timmar, men inom LSS maxar boendestödjare och personliga assistenter 48 timmar. När arbetstidsförkortning diskuteras ska man därför börja med att titta på joursystemet.
Inom LSS schemaläggs jour utöver tiden i anställningsavtalet och därför vet man aldrig hur lång en arbetsvecka blir när avtalet skrivs under. Anställningen kan vara på 27 timmar, men med jour kan veckan bli 48. Och lönen? Den räknas ändå på 27 timmar.
Jour – för att det är billigt
För begreppet jour kan enligt arbetstidslagen användas: ”Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete.”
Om omvårdnad sägs att det finns just den sorts ”verksamhetens natur”, som gör det möjligt att använda sig av arbetare i vila. I klartext blir det helt enkelt billigare med jourersättning. Och därför ökar jourtimmarna.
Personalen både finns och inte finns. De står till förfogande på arbetsplatsen – i sparläge. De är någon slags robotar som går att knäppa på och av med hjälp av olika larmsystem som i sin tur är länkade till människor i behov av ”god omvårdnad”. Med ett tryck på larmet skapas ändå någon slags mätbarhet. Det blir märkbart att de verkligen behövs och kan då motivera ett slags lön.
Ren lönedumpning
IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ställer krav på dygnet-runt-bemanning inom LSS – på boenden och inom personlig assistans. Men så har man hittat kryphålet jour. Installerar larm. Då kan man både ha kvar kakan och samtidigt äta den.
De tvingas vara på jobbet utan rimlig lön. Det ska liksom ingå i yrket. Jour inom omvårdnad är en ren lönedumpning. För det är inte räddningstjänst vi snackar om här, det är god omvårdnad och trygghet. Det där omätbara.
Heltidsjobb med deltidslön
I mitt fackliga uppdrag träffar jag medlemmar som känner sig utnyttjade, har sömnproblem, svårt med barnpassning och dålig ekonomi. Passen blir långa när det läggs ut upp till 48 timmar jour på en fyraveckorsperiod – utöver ordinarie arbetstid. Med så långa arbetstider är det många som inte har råd att arbeta kvar, eftersom heltidsjobb bara ger en deltidslön. Jourtimmarna ger en mycket låg ersättning, men är tid de måste vara på jobbet. Tid de inte kan ta extrajobb, ha småbarn eller ta hand om en sjuk mamma. Eller bara gå hem för att få vila och återhämtning. Till sina egna liv.
Och omvårdnadens mjuka händer knyts. Det ligger verkligen inte i deras natur.
Det ligger faktiskt inte heller i verksamhetens natur. Om så vore kunde man ersätta denna jour med väktare. Men det är omvårdnadens mjuka händer man vill åt. Bara billigare. De ska finnas där, men ändå inte.
Kommunal kan – om Kommunal vill
Därför en uppmaning till Kommunals kongress 2025: Verka för att jour inte är tillämpligt inom yrkesgrupper i branschen LSS (motion B 10). Höj bemanningen eller låt dem gå hem.
Förbundsstyrelsen föreslår avslag på motionen och skriver i sitt svar om jour inom LSS att LSS ”är av den natur som lagstiftaren avser i lagstiftningen”. Men om det krävs en lagändring, så kan ett starkt Kommunal självklart verka för det.
Kommunal ska vara i framkant och därför bör alla kongressombud ställa sig bakom den här motionen, precis som Kommunal Stockholms län redan gjort.
