Därför väljer Kommunal att strejka om övertid
Kommunal har varslat om konflikt på frågan om ersättning vid övertid. För facket är det en rättvisefråga – de privatanställda ska inte ha det sämre än medlemmarna i kommuner och regioner.
Frågan om övertidsersättning för deltidsanställda har blivit den här avtalsrörelsens stora fråga.
I många kollektivavtal finns så kallad mertid, som innebär att deltidsanställda som jobbar mer än de timmar de är anställda på får lägre ersättning än när heltidsanställda jobbar övertid, eller inget extra alls. De som redan tjänar mindre eftersom de inte jobbar heltid, får alltså även mindre betalt när de jobbar övertid. Orättvist, tycker facken.
Så när EU-domstolen slog fast att det är diskriminerande att ha olika övertidsersättning för heltidsanställda och deltidsanställda vädrade fackförbunden morgonluft. Ett av de gemensamma kraven från LO i årets avtalsrörelse har varit att ersättningen för mertid ska höjas.
Kommunal fick igenom kravet i avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Från den 1 april i år får deltidsanställda samma ersättning som heltidsanställda om de jobbar extra, utan undantag.
Kräver mer än andra fackförbund
Kommunal lyckades betydligt bättre än exempelvis Handels och Hotell- och restaurangfacket. Där börjar förändringarna gälla först 1 april 2026, men dessutom med ett viktigt undantag – om man jobbar extra för att täcka upp för en kollegas frånvaro kommer det inte att räknas som mertid.
Det är enbart om det är mertid där man inte ersätter någon annan som deltidsanställda får samma övertidsersättning om heltidsanställda.
Det här har satt Kommunal i en svår sits. Om de går med på samma lösning som LO-kompisarna i Handels och HRF, innebär det att det blir väldigt olika villkor för deras medlemmar beroende på om de jobbar privat eller inom kommuner eller regioner.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård säger att hon inte vill recensera andra fackförbund men att Kommunal inte kan gå med på det, och att det är rimligare att jämföra med andra avtal i samma bransch. Därför varslade de på tisdagen om strejk.
– Vi tycker inte att det ska skilja om man är undersköterska i offentlig regi eller privat regi. Det blir en väldigt märklig ordning, säger Malin Ragnegård.
Som det är nu får en deltidsanställd på SKR-avtalet som jobbar en timme extra 277 kronor, jämfört med 195 kronor för den deltidsanställda som jobbar en extra timme på Vårdföretagarnas avtal. Exemplet utgår från en heltidslön på 25 400 kronor.
Vill öka pressen att heltidsanställa
Inom de privata vård- och omsorgsföretagen är det dessutom betydligt vanligare med deltidsarbete än inom kommuner och regioner. 63 procent inom privat äldreomsorg arbetar deltid, jämfört med 41 procent i kommunal äldreomsorg, enligt siffror som Kommunal fått från SCB.
Kommunal har länge försökt få de privata arbetsgivarna att minska deltidsanställningarna och gå med på en liknande heltidssatsning som de driver tillsammans med arbetsgivarna inom SKR. Mertidsfrågan är ett nytt försök att få upp andelen heltidsanställda. Ge personalen heltid så behöver ni inte betala dyr övertidsersättning, menar facket.
– Man väljer att organisera sin verksamhet med deltidsanställda som ska jaga sina timmar till en lägre ersättning. Det är det vi vill få stopp på, säger Malin Ragnegård.
Risk för fler timanställda
Det finns dock en klar risk om Kommunal får igenom sitt krav: arbetsgivarna kan i stället ta in timanställda för att hålla nere kostnaderna. Det har Vårdföretagarna redan flaggat för. ”Jag tror att väldigt många som är deltidsanställda känner oro för att de inte ska kunna ha möjligheten att ta extrapass på samma företag som de jobbar på” sa förhandlingschefen Per Östlund efter att varslet kom på tisdagen.
Ett cyniskt och skamligt hot, anser Malin Ragnegård.
Får Kommunal inte igenom kravet kan det vänta en svekdebatt om varför villkoren ska vara så mycket sämre inom privat vård och omsorg. Men medlemmarna blir förmodligen inte heller så glada om en seger slutar med att de tvingas bli timmisar hos en annan arbetsgivare.
