”Bara minus för arbetare” – kortare arbetstid en tuff fråga på lunchhaket i Årsta
Jobba mindre? Ja tack, säger gästerna på lunchhaket Årsta Kök.
Men det lurar en oro: ”Frågan är vem som ska betala för kortare arbetstid. Om det blir arbetsgivaren kommer han skrika”, säger Johan.
”Det hade varit fantastiskt om arbetstiden skulle kortas. Mer utvilad personal borde också gynna arbetsgivaren,”säger Elisabet Del Barba som jobbar med slamsugning.
– Många råttor, mycket piss och skit och spyor – det är ett drömjobb, säger Elisabet ”Bettan” Del Barba om sin vardag som slamsugare.
Hon har precis ätit klart på restaurangen Årsta Kök, beläget i Årsta partihallar i Stockholm. Dagens meny erbjuder bland annat chilistekt torskfilé och stekt fläsk med raggmunk.
Vid elvatiden är det nästan fullsatt. Arbetet är på plats för att ta tempen på kortare arbetstid bland elektriker, byggarbetare, lastbilschaufförer och andra som är här för att äta lunch.
På lunchhaket råder enighet om att det vore toppen att jobba mindre. Vissa hade föredragit att jobba en dag mindre per vecka – andra en timme eller två kortare per dag.
Skjutsa barn till träning, hänga med barnbarn, sy, träna hundar, fiska, spela golf, renovera, promenera – det finns mycket att göra om mer fritid skulle funnits.
På Årsta Kök strömmar lunchgästerna in från tiotiden.
”Vem ska betala?”
Samtidigt finns en oro.
– Frågan är vem som ska betala för kortare arbetstid. Om det blir arbetsgivaren kommer han skrika, säger Johan som sitter mittemot Elisabet Del Barba.
LO konstaterar i en rapport att arbetstidsförkortning kommer kosta i både produktivitet och löneutrymme.
– Man måste ju ha råd att köpa kaffe, säger Johan, som inte vill uppge sitt fullständiga namn.
De som jobbar fysiskt borde få gå tidigare i pension tycker byggarbetarna Uffe och Conny.
”Maten kommer att bli dyrare”
De flesta Arbetet pratar med är tveksamma till att avstå från löneökning till förmån för mer fritid.
– Någonstans måste man ta det ifrån och det finns en risk för att det blir man själv som får lida. Vi får mindre lön och maten kommer att bli dyrare, säger Elisabet Del Barba.
Ett bord bort sitter byggarbetaren Uffe, som inte vill uppge sitt fullständiga namn. Även han tror att det kommer bli ramaskri från arbetsgivarna.
– Det kommer bli problem. Ingen kommer gå ner i lön så som det ser ut med ekonomin i dag.
Peter Kanerva tror att sju timmars arbetsdagar kan vara en bra idé.
Jobbar lika effektivt på sju timmar
Arbetskamraten Peter Kanerva är mer optimistisk och vill se sju timmars arbetsdagar.
– Man skulle jobba minst lika effektivt om inte mer effektivt. Vi skulle göra lika mycket på den tiden, för man orkar inte mer – rent fysiskt, säger han.
Snart går Uffe i pension. Knäna och axlarna har pajat. Det är inget kortare arbetsdagar hade kunnat råda bot på, konstaterar han.
Hager Nawzat och Simon hade gärna velat jobba mindre – frågan är till vilket pris.
”Minus för arbetare”
På Årsta Köks uteterass resonerar ett gäng installatörer och servicetekniker kring hur mycket mer fritid skulle vara värt i pengar.
– Allt är relativt. Att vara ledig 40 timmar extra för 1000 kronor i månaden hade ju varit jävligt bra, säger Simon (som inte heller vill uppge sitt fullständiga namn) med ett skratt.
”Antalet semesterdagar har stått still sedan 1978 – det är konstigt att ingen politiker har tagit upp det”, säger Honer Nawzat.
Honer Nawzat säger det inte är läge för att avstå från lön för att vara mer ledig. Elen har ju blivit dyrare och räntan har blivit högre och barnens fotbollsintresse kostar tusenlappar.
– Det blir bara minus för arbetare. Jag menar ett paket mjölk kostar 18 kronor nu. Priserna höjs men lönen höjs inte i samma takt. För mig som har fyra barn är det inte möjligt, säger han.
