Äldreomsorgen pressas när befolkningen blir äldre: ”Skriker efter medarbetare”

Andelen som behöver äldreomsorg har sjunkit i Sverige de senaste åren. Mycket beroende på att många äldre fått fler friska år, att sjukvården förbättrats och den allmänna tekniska utvecklingen, enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Samtidigt blir allt fler 85 år och äldre.

– Vi har en generation äldre som är friskare än förr och kan klara sig hemma längre. Men alldeles oavsett det så växer antalet äldre i antal. Det gör att fler medarbetare inom äldreomsorgen kommer att behövas, säger Sabina Joyau, samordnare för äldreomsorgen på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Och äldreomsorgen är den kommunala verksamhet i välfärden där behovet av anställda ökar allra mest.

”Går inte att nyrekrytera sig ur det”

– Tyvärr växer inte arbetskraften nämnvärt de kommande åren. Det går alltså inte bara att nyrekrytera sig ur det här. Jättemånga sektorer i välfärden skriker dessutom efter medarbetare. Det är stor konkurrens om dem som finns, säger Sabina Joyau.

SKR har tagit fram tre möjliga framtidsscenarier för hur behovet av anställda inom den kommunala äldreomsorgen kan bli fram till 2033.

I ”värstascenariot” utgår SKR ifrån att en lika stor andel äldre kommer att behöva äldreomsorg som i dag. Då skulle äldreomsorgen behöva ytterligare runt 65 000 anställda.

Men hur stora behoven är varierar mellan kommunerna. I storstadsområden väntas det bli en stor tillväxt av äldre personer de närmsta tio åren, medan många kommuner i Norrland redan har haft sin stora ökning av äldre.

Kommunerna måste göra andra saker

Eftersom det inte enbart går att nyrekrytera sig ur bristen på arbetskraft behöver arbetsgivarna ta till andra åtgärder också. 

Till exempel att ge de medarbetare man redan har möjlighet att gå från deltid till heltid och satsa på att utbilda dem. Kommunerna kan få statligt stöd till det via satsningen ”Äldreomsorgslyftet”.

Daniel Pus är ansvarig för äldreomsorgen i Partille kommun och ordförande i branschrådet för äldreomsorg i de tretton så kallade GR-kommunerna på västkusten, där ingår bland andra Göteborg, Lerum och Mölndal.

Branschrådet har tagit fram en karriärväg för äldreomsorg för att bibehålla sin befintliga personal. Med hjälp av karriärvägsmodellen kan kommunerna anställa även personer som saknar omvårdnadsutbildning och tidigare erfarenhet.

Kompetenstrappa på västkusten

Karriärvägen har olika steg med tydliga befattningsbeskrivningar för varje yrkesroll. Det första steget kallas insteg. Där finns yrkesrollen biträde, som inte kräver rätt utbildning.

På nästa trappsteg finns vårdbiträdet, på det tredje undersköterskan och högst upp specialistundersköterskan. På varje trappsteg ökar de formella kraven.

– Förr kunde vi kanske inte erbjuda tillsvidareanställning om du inte hade en omvårdnadsutbildning. Det kan vi nu. Nu kan du göra karriär på arbetsplatsen och få mer ansvar och andra arbetsuppgifter ju mer du utbildar dig. Då får du också en annan lönebild, säger Daniel Pus.

”Äldreomsorgslyftet är en bra grej”

GR-kommunerna har fått statliga pengar från ”Äldreomsorgslyftet” till att utbilda sina vårdbiträden, undersköterskor och specialistundersköterskor. Det har även Söderhamns kommun fått.

– Äldreomsorgslyftet är en bra grej, tycker Susanne Selander Ljunggren, sektionsordförande på Kommunal i Söderhamn. 

– Men ett bekymmer som jag ser är att vi har så låg invandring i Sverige just nu. Det gör också att vi inte får in så mycket arbetskraft i välfärdssektorn.

Hon lägger till att Söderhamns kommun även jobbat med att höja språkkompetensen hos dem som inte har svenska som modersmål med språkombud på arbetsplatserna, bland annat.