Trots byggkrisen – Skanskas vd får 800 000 mer i månaden

– Det är fan sjukt!

Det säger Byggnads ordförande, Kim Söderström, om inkomstökningen för byggjättens Skanskas vd, Anders Danielsson.

Med en ökning på 64 procent, från 15 miljoner 2023 till 25 miljoner 2024, toppar han listan över största lönelyften i Arbetets granskning av vd-inkomsterna.

2024 var ett dåligt år för byggbranschen. Rekordmånga konkurser, få nybyggen och många byggnadsarbetare som blev av med jobbet.

Kraftigt höjda bonusar

Men för Skanska gick det hyggligt och bolaget gjorde ett bättre resultat än året innan. Det avspeglades alltså i Anders Danielssons plånbok.

Nästan hela ökningen kan förklaras med kraftigt höjda bonusar. Den fasta lönen ökade med blygsamma 3,9 procent, strax under den genomsnittliga ökningen på den svenska arbetsmarknad som var 4,1 procent under 2024.

Bonusarna däremot ökade med närmare 900 procent, från 1,1 till 10,4 miljoner kronor.

– Det går inte att ta in hur mycket pengar de anser att en människa ska vara värd. Samtidigt har vi över 13 000 arbetslösa byggnadsarbetare, säger Kim Söderström.

”En jävla snyftvals”

Till saken hör att året innan, 2023, var ett ännu sämre år för byggbranschen och Skanska. Det ledde till att Anders Danielssons inkomster halverades jämfört med 2022. Så trots det senaste inkomstlyftet tjänar han ändå fem miljoner kronor mindre än två år tidigare.

Men ökningen är ändå ”horribel”, enligt Kim Söderström som påpekar att vi är mitt inne i en avtalsrörelse.

– Där är det tvärstopp. Märket är satt och de är inte beredda att skjuta till en sekin över det, med en jävla snyftvals om att hela Sveriges näringsliv kommer att dö sotdöden annars. Men sedan berikar de sig själv genom de här systemen. Det sticker verkligen i ögonen, säger han.

I ett mejlsvar om den höga löneökningen hänvisar Skanska till att bolaget presterade bättre 2024 än året innan. 

– Skillnaden i ersättning mellan åren förklaras framför allt av bonus för 2024. För 2023 var bonusen 0 kronor, då målen för denna inte uppnåddes, skriver Andreas Joons, presschef på Skanska.

Miljonregn över fler

Men Anders Danielsson var inte den enda topp-vd:n som fick en rejäl höjning förra året.

Den största ökningen i kronor fick Securitas vd, Magnus Ahlqvist, 13 miljoner kronor mer 2024 jämfört med året innan. Det motsvarar en närmare 40-procentig ökning. Där kom 12 av de 13 miljonerna från bonussystemet. Totalt drog han in 49 miljoner kronor 2024.

Vd-bonusar är kopplade till vissa tydligt mätbara resultat. Lite förenklat kan man säga att om det går bättre för företaget blir bonusarna högre och tvärt om.

Och för Securitas gick det bra, riktigt bra, 2024, och resultatet före skatt mer än fördubblades.

Från 30 till 40 miljoner

Även lastbilsjätten Scania ökade vinsten jämfört med året innan. Det syntes i vd, Christian Levins, lönekuvert. Hans inkomst ökade från 30 till 40 miljoner kronor, eller 35 procent mellan de två åren. Ökningen berodde till allra största del på bonusprogrammet.

Det var ändå blygsamt jämfört med Christian Levins lyft året innan. Då mer än fördubblades hans inkomst, från 14 till 30 miljoner kronor.

Generellt är bonusarna ofta betydligt högre än grundlönen. För de fem vd:ar som ökade sina ersättningar mest i procent var den fasta lönesumman 75 miljoner 2024. Samtidigt fick de tillsammans bonusar på 99 miljoner, närmare 40 miljoner mer än året innan.

Bonusarna är som sagt kopplade till bolagens resultat, går det bra för bolaget belönas vd:n, går det sämre blir bonusen mindre. De ska alltså motivera chefen att ta beslut som gynnar företaget.

– Men det finns inte mycket stöd för att de faktiskt leder till bättre prestationer, åtminstone inte på lång sikt, sade Göran Nilsson, ekonomie doktor, när Arbetet intervjuade honom i höstas. 

Funkar vid ”skittråkiga jobb”

Han har tidigare varit lektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Nu är han föreläsare och författare, bland annat till boken Det agila företaget, som bland annat tar upp problemen med bonussystemen.

Göran Nilsson framhåller att det i experiment visat sig att ekonomiska belöningar kan vara bra om man utför enkla, repetitiva uppgifter där man inte behöver använda hjärnan.

– De enda fall där de behövs är när du har ett skittråkigt jobb där du inte har någon motivation överhuvudtaget, där du står och gör samma enkla sak om och om igen. Där kan vi inte förvänta oss att människor har en stark inre motivation. Då kan det vara bra med någon form av ackord, säger Göran Nilsson.

Men när det handlar om komplexa uppgifter blir resultatet ofta i stället sämre om det finns en prestationsbaserad ersättning, säger han. När man har en yttre drivkraft, som pengar, så kan det tränga undan den inre motivationen. 

– Det blir för mycket fokus på pengarna och det blir för lite fokus på att du faktiskt vill göra ett bra jobb. Någon som brinner för att driva företag, eller för en produkt, eller som brinner för kunderna kommer sannolikt göra ett mycket bättre jobb än den som brinner för bonus. 

Mindre bonus – men höjd lön

Kopplingen mellan resultat och bonus märkte till exempel AB Volvos vd, Martin Lundstedt. Förra året gjorde Volvo ett sämre resultat än året innan. Och det syntes i hans bonuskuvert.

För Martin Lundstedt innebar det ett tapp på 3,8 miljoner kronor. Men samtidigt ökade hans fasta lön med nästan samma summa, 3,6 miljoner kronor. Det motsvarar en löneökning på 20 procent, alltså fem gånger som mycket snittet, mest av alla i Arbetets granskning.

Martin Lundstedts grundlön 2024 var 1,8 miljoner i månaden. Lägger man till bonusarna fick han motsvarande 5,1 miljoner kronor i månaden, vilket var en  liten minskning jämfört med året innan.

Trots tappet toppar Martin Lundstedt ändå inkomstligan för vd:arna på de 20 största bolagen sett till antal anställda i Sverige, med en inkomst på 62 miljoner kronor.

Lönerna ökade mer än de anställdas

Sämst gick det för några av de traditionella industriföretagens vd:ar. Den allra största sänkningen fick Sandviks vd, Stefan Widing. Trots att bolaget gjorde ett bättre resultat än året innan minskade hans inkomster på totalen med 30 procent, från 34 miljoner 2023 till 23,5 miljoner 2024.

SKF:s vd, Rickard Gustafsson, fick se en femtedel av sina inkomster försvinna mellan de två åren, från 30 till 24 miljoner kronor. Men i hans fall finns en tydlig koppling till ett sämre resultat för bolaget.

Men de allra största förlorarna i Arbetets jämförelse är – inte oväntat – de vd:ar som var nya på jobbet 2024. 

Förutom att flera av dem fick en lägre fast lön än företrädarna så hade ingen av dem hunnit kvalificera sig för de långsiktiga bonusprogrammen (se faktaruta).

Räknar man bort dem, eftersom de inte är jämförbara med året innan, ökade topp-vd:arna sina inkomster med 11 procent 2024, alltså nästan tre gånger så mycket som majoriteten av deras anställda fick.