Svenskar jobbar för lite – här är arbetsgivarnas argument mot kortare arbetstid
Jobbar svenskarna mycket eller lite? Blir vi mer eller mindre stressade om arbetsdagen kortas, och hur dyrt blir det? Fack och arbetsgivare har olika syn på den laddade frågan om arbetstidsförkortning.
Svenskarnas arbetsvecka är i praktiken 27 timmar, om man räknar med föräldraledighet, sjukfrånvaro och semester, påstår Svenskt Näringsliv. (Genrebild)
1 Arbetar svenskarna mycket eller lite jämfört med andra länder?
Mycket, hävdar facket.
Långa arbetsveckor och hög sysselsättning gör att vi som land faktiskt arbetar mycket, trots föräldraledigheter och semestrar. Med stor andel kvinnor och äldre på arbetsmarknaden blir antalet arbetade timmar per invånare högre i Sverige än i tio jämförbara västeuropeiska länder, som LO:s utredare undersökt.
Lite, påstår arbetsgivarna.
Svenskarnas arbetsvecka är i praktiken 27 timmar, om man räknar med föräldraledighet, sjukfrånvaro och semester, påstår Svenskt Näringsliv (SN). Bara fyra länder i Europa jobbar mindre. Siffrorna bygger på arbetstid per sysselsatt och tar inte, som facket, hänsyn till att fler kvinnor och äldre jobbar i Sverige.
2 Mår människor bättre om de får jobba mindre?
Ja, menar facket.
En arbetstidsförkortning med bibehållen lön ger minskad stress, bättre återhämtning och bättre sömn, enligt LO. Det ger också bättre arbetsmiljö och färre olyckor. Eventuellt även mindre sjukfrånvaro.
Knappast, varnar arbetsgivarna.
Visst får man mer tid till återhämtning. Men om samma jobb ska utföras på färre timmar finns det risk att stressen tvärtom ökar, varnar Almegas chefsekonom Patrick Joyce.
3 Vad skulle det kosta att minska heltidsmåttet för alla?
En del, medger facket
Visst kostar det, men drygt hälften av den förlorade arbetstiden kan tas igen i form av ökad produktivitet, hävdar LO. Piggare löntagare kan prestera bättre de timmar de faktiskt jobbar, och företag tvingas effektivisera med ny teknik. Med rätt politik kan fler få jobb. Kortare arbetstid med samma lön ökar löneandelen, vilket stimulerar konsumtionen.
Jättemycket, larmar arbetsgivarna
En sänkning från 40 till 35 timmar i veckan skulle kosta 500 miljarder per år eller 8 procent av BNP, enligt SN. För att bevara välfärden måste skatten höjas med 2 400 kronor i månaden per vuxen svensk. Almega varnar för att vård och skola drabbas extra hårt. Vi har inte råd att jobba mindre när vi samtidigt ska rusta upp försvar, infrastruktur och välfärd.
4 Ska arbetstiden sänkas i lag eller avtal?
Helst avtal, säger facket
LO har beslutat att i första hand driva frågan via kollektivavtal, men stänger inte dörren för lagstiftning. Facken i industrin vill slå vakt som sina avtalade arbetstidskonton. Andra, som Kommunal och Transport, har argumenterat för en generell förkortning i arbetstidslagen skulle vara mest jämlikt. LO väntas efter grundlig utredning begära förhandlingar med arbetsgivarna. Hot om lagstiftning skulle kunna stärka facket i förhandlingen.
Avtal om alls, vill arbetsgivarna
Lagstiftningshotet fick Teknikföretagen att i avtalsrörelsen vilja skrota avtalade system för arbetstidsförkortning. Men helst vill arbetsgivarna att arbetstid ska regleras i avtal. Svenska modellen, där parterna förhandlar villkoren på arbetsmarknaden, ger bäst anpassning till behoven i olika branscher. Till saken hör att avtalad arbetstidsförkortning betalas ur löneutrymmet, medan lagstiftning lägger en större kostnad på arbetsgivarna.
Källor: LO, Kommunal, Svenskt Näringsliv, Almega, Teknikföretagen, Europaportalen m fl.
