Bajs överallt och stryptag mot anställda – cheferna på LSS-boendet skyller på personalen

Doften av avföring stack i näsan. Stödassistenten Jimmy Steffenssen fick ofta titta ner i trägolvet för att inte råka trampa i intorkat urin och avföring, på LSS-boendet Klåva gårdsväg i Göteborg. 

Men det är inte bara avföringen på golvet han aktade sig för. Flera anställda har upprepade gånger utsatts för våld av brukare – utan att någon drog i nödbromsen. 

Personalens rop på hjälp nådde både chefer och politiker, men förgäves. Till slut hände det som kollegorna hade varnat för. En anställd var nära att strypas till döds av en boende, som flera gånger hade varit utåtagerande.  

– Det rullade bilder i mitt huvud. Jag tänkte bara på mina barn, och sedan slog det mig: jag dör snart, säger stödassistenten Augustin, som egentligen heter något annat. 

Augustin berättar att han polisanmälde händelsen, men att utredningen lades ner. Trots attacken ansåg arbetsgivaren att han kunde fortsätta arbeta med brukaren. I december 2024 tryckte brukaren in fingrarna i halsen på honom igen.

Kommunen skyller på personalen

På Klåva gårdsväg finns det plats för totalt sex boende med en blandning av psykiatriska eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. I en jobbannons vill kommunen få fler stödassistenter att söka jobb där, genom löften om ”en trygg anställning med goda arbetsvillkor”. 

Men KA:s granskning avslöjar en annan verklighet.  

Från anställda på Klåva gårdsväg har det haglat in larm om avföring överallt, våld och frånvarande chefer i minst två år – men kommunen anser att det till stor del är personalen som gjort fel. Flera anställda har blivit omplacerade eller utköpta.  

– Det är skandal att våra skattepengar går till detta, säger Jimmy Steffenssen, som var skyddsombud på boendet för facket Kommunal.

De senaste åren har allt fler anställda som arbetar inom LSS vittnat om våld på jobbet, något som Kommunalarbetaren har skrivit om. Facket Kommunal har krävt att arbetsgivare tar larmen på större allvar, men trots det pekas anställda ofta ut som problemet, enligt Malin Ragnegård, ordförande.

– Vi jobbar med människor som ska få vård och omsorg, men när det saknas rätt förutsättningar är det riskfyllt. Vi måste kunna tala om det, säger hon.

Vågar inte prata öppet

I sin fackliga roll krävde Jimmy Steffenssen ett slut på våldet på Klåva gårdsväg. Ett par veckor efter att han gjort det fick han inte längre jobba kvar. Men Göteborgs stad nekar till att det skulle ha ett samband.  

KA har pratat med sex personer som arbetar eller har arbetat på Klåva gårdsväg. Nästan alla har en sak i gemensamt: nästan ingen vågar ställa upp med sina riktiga namn, då de är övertygade om att de aldrig mer kommer få jobb inom Göteborgs stad. 

En av dem är stödassistenten Jonathan, som egentligen heter något annat. Han fick så kraftiga slag av en boende att han än i dag går till läkaren för sina fysiska skador.   

Han berättar att han blev varnad för att söka jobb på Klåva gårdsväg redan under 2023.   

– Men jag ville inte tro att det var så illa. Sanningen är att det var hemskt.

Vittnesmål från Klåva gårdsväg:

Är den här brukaren rätt placerad?  

På Klåva gårdsväg har flera anställda ställt den frågan. Framför allt gällde det en brukare, som på grund av sin sjukdom inte förstod att man endast bajsar på toaletten, inte i gemensamma utrymmen som till exempel köket.  

Kommunen försökte få brukaren att flytta, men personen ville inte. Avföringen fastnade på möbler, handtag, väggar, köksbestick och dricksglas som personalen turades om att slänga.  

Ibland åt de boende mat med spår av avföring, enligt flera före detta anställda som KA pratat med.  

När det var som värst låg personalen hemma och kräktes. Flera led även av huvudvärk och lättretlighet. TIll slut stoppades all matlagning i köket.   

– Det var fullständigt fruktansvärt. Man bävade varje gång man skulle gå och arbeta, säger medarbetaren Pontus, som egentligen heter något annat.  

Vikarien Erik kommer ihåg sin sista dag på Klåva gårdsväg tydligt. Innan han gick hem såg han den dåvarande chefen i ögonen och frågade om kan kunde tänka sig att leva i avföring? 

– Jag sa åt chefen att detta är hans ansvar att lösa, Klåva var inte rätt plats för brukaren, säger Erik, som också heter något annat.  

Levde i avföring i ett år

Anställda skrev anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. I efterhand har myndigheten slagit fast att kommunens lösningar, till exempel att anlita en städfirma, inte räckte.  

De boende levde i avföring i ett års tid – fram tills kommunen flyttade brukaren som inte kunde sköta sin hygien.  

I dag önskar den tidigare enhetschefen Mazdak Sobhani att det hade gått snabbare hitta en lämplig placering för brukaren. Han lyfte frågan högre upp inom förvaltningen och understryker att det krävs tätare samarbeten mellan olika ansvariga.  

”Däremot ser jag vikten av att samverkan sker i tidigt skede för att en svår situation ska kunna tas om hand”, skriver han i ett mejl.

Men personalen har även slagit larm till stadens politiker.  

Vädjade om hjälp

”Måste någon dö i vår verksamhet”?

Så står det i ett mejl som anställda skickade redan under 2023 till politiker i Göteborgs stad. I ett av sina svar skriver Håkan Hallengren (S), ordförande i nämnden för funktionsstöd, att de anställda borde ta upp sina frågor med sin chef eller fackliga företrädare.  

I dag säger han att han har fullt förtroende för sin förvaltning och chefer på Klåva gårdsväg. Dock kan han inte kommentera detaljer, då han som politiker endast tar del av det som han får redovisat av förvaltningen.  

– Men som människa reagerar man ju alltid när man tar del av olika saker som inträffat, något annat kan jag inte säga, säger Håkan Hallengren.

Trots mejlet 2023 fortsatte våldet att eskalera. Stödassistenten Jonathan blev slagen med knytnävar. Han försökte hålla sig lugn, precis som brukarens handlingsplan säger att man ska göra, men det hjälpte inte.   

– Jag hade ingen aning vad jag får göra eller inte göra. Men vi skrev ner vad som hade hänt till chefen. Sedan hände inget mer.

”Brukaren matade slag mot mig”

En annan som drabbats är Jimmy Steffenssen, skyddsombudet. Han blev sparkad av en brukare, men kunde lugna situationen genom att backa undan.  

Händelsen anmäldes aldrig, då arbetsgivaren ansåg att händelsen inte var ”tillräckligt allvarlig”, enligt ett mejl till KA. Nästa dag blev en kollega slagen i ansiktet, något som anmäldes till Arbetsmiljöverket.  

– Så fort något hände sa cheferna att det var vi som gjorde fel, men problemet är att det inte fanns personal för att möta brukarnas behov, det var många vikarier, säger Jimmy Steffenssen. 

Stödassistenten Pontus gjorde en polisanmälan i slutet av juli förra året. Under ett nattpass hade en vårdtagare slagit och greppat tag i honom.

Ungefär tre månader senare blev Pontus återigen slagen – men den här gången funkade inte personlarmet.  

– Brukaren matade slag mot mig. Till slut fick jag knuffa brukaren i marken och ringa polisen, säger Pontus, som egentligen heter något annat.  

Fick sex månadslöner för att sluta

Det dröjde två månader innan våldet anmäldes till Arbetsmiljöverket. Under den tiden hade Göteborgs stad hunnit erbjuda Pontus sex månadslöner för att han skulle säga upp sig frivilligt.  

Vittnesmål från Klåva gårdsväg:

Förklaringen från chefen var att det “inte gick att garantera hans säkerhet på jobbet”. Naemi Gerafi Malmström är enhetschef på Klåva gårdsväg. Hon förklarar varför:

– När det gäller komplexa brukare måste man förhålla sig till rutiner. Man vet att det annars kan bli hot- och våldssituationer. Känner jag som arbetsgivare en otrygghet i att någon inte förstår rutinerna, trots utbildning och insatser, behöver jag agera, säger hon. 

Göteborgs stad har gjort flera utredningar om Klåva gårdsväg. Deras bild är att det har funnits missförhållanden enligt lex Sarah. Till exempel har personalen upprepade gånger brustit i sitt bemötande eller inte följt rutiner.   

Men även antalet vikarier har gjort det svårt att följa rutiner och handlingsplaner, enligt kommunen.  

Räddades av hantverkare

När stödassistenten Augustin blev utsatt för strypförsök under sommaren fanns endast en tillfällig chef på plats. Utöver det arbetade bara tre ordinarie anställda, övriga var vikarier, enligt kommunen. 

När brukaren använde båda händerna för att strypa Augustin ramlade han i golvet. Trots det lyckades han använda personlarmet och skrika på hjälp. En sommarvikarie öppnade dörren, men blev paralyserad av chock.  

Räddningen kom ungefär 20 minuter senare när en hantverkare råkade se vad som hände och kunde slita loss brukarens händer. Vikarien som blev vittne kom aldrig mer tillbaka till Klåva gårdsväg.  

Enligt Augustin var det största problemet bristen på personal. Men kommunen håller inte med. 

Efter sex dagar skickade de en egen utredning av händelsen till Arbetsmiljöverket. Slutsatsen var att personalen inte följt ”rutiner och handlingsplaner” som finns för brukaren, till exempel lågaffektivt bemötande.  

– Med vissa brukare är det så otroligt viktigt att man följer uppsatta rutiner. Gör man inte det kan det orsaka stress. I den här utredningen visade det sig att man har brustit, säger Naemi Gerafi Malmström, enhetschef.

”Förstår inte varför de skyller på oss”

När Augustin får höra det blir han tyst. Han har arbetat inom LSS i 12 år. Ingen chef har berättat för honom att han inte anses ha följt rutiner och handlingsplaner.  

– Det känns för jävligt. När jag gick till läkaren för mina skador sa han att han hade varit förbannad om detta hade hänt honom. Jag förstår inte varför de hela tiden skyller på oss i personalen. 

Efter att han blev utsatt för ett strypförsök var han sjukskriven under en period. Sedan blev han erbjuden en omplacering, som han tackade nej till.

Därför ansåg ledningen att det gick bra att han arbetade med brukaren som försökte strypa honom. I december 2024 hände det igen. För andra gången på fem månader fick Augustin två händer om halsen och svårt att andas.  

En kollega försökte stoppa strypförsöket, men lyckades inte knuffa bort brukaren. I stället ringde kollegan till polisen. En ny polisanmälan upprättades.

Beslutades om skyddsstopp

I det här fallet följde de anställda sina rutiner, enligt Naemi Gerafi Malmström.  

– Jag skulle ha full förståelse om man inte ville vara kvar på arbetsplatsen efter första gången. Men om man själv vill och känner sig trygg får man stanna kvar, säger hon. 

Så ni gör ingen egen bedömning ifall det är lämpligt att en anställd arbetar med en brukare som försökt att strypa personen?  

– Jag tänker att utredningen om den första händelsen, tydligt visar att man inte har följt rutinerna. Då har vi gått igenom rutiner och säkerställt att vi har metodhandledare som stöttar personalen. I det här läget bedömde vi att så länge personalen följer rutinerna och får stöd att bemöta brukaren så kan arbetet fortsätta. 

Sommaren 2024 fick Jimmy Steffenssen nog. I slutet av juli använde han sin roll som skyddsombud för att förbjuda allt arbete som innebär fara för liv och hälsa. Det kallas även för skyddsstopp. Enligt lagen gäller ett skyddsstopp direkt när det meddelats.  

Men trots det berättade inte enhetschefen att arbetet måste stoppas, enligt interna mejl som KA tagit del av. I ett mejl skriver en person med en ansvarsroll att hen vägrar acceptera skyddsstoppet.   

Väktare dygnet runt

Ett par dagar senare anlitades väktare som var på plats dygnet runt. Enligt den tillfällige enhetschefen var man överens om att häva skyddsstoppet, men det nekar Jimmy Steffenssen till.  

Han hade sagt upp sig från Klåva gårdsväg, men trots det blev de sista månaderna kortare än väntat. I början av augusti blev han avstängd. Till en början uppgav verksamhetschefen att Jimmy Steffenssen hade varit störig mot brukare och kollegor.  

Men när facket Kommunal krävde en skriftlig förklaring dök den aldrig upp. I dag hänvisar Göteborgs stad till sekretess. Naemi Gerafi Malmström, enhetschef, understryker att ingen facklig företrädare har blivit straffad.

Men Kommunal tycker att hanteringen av Jimmy Steffenssen liknar en häxjakt. Det framgår i ett mejl som Kommunals ombudsman, Angelo Lundgren, skickat till flera tjänstemän. 

– Det är allvarligt om arbetsgivaren använder sig av bestraffning av fackliga företrädare, säger Angelo Lundgren, som hade den första kontakten med Jimmy Steffenssen.  

Nu driver Kommunal ärendet på högsta nivå inom facket. I skrivande stund pågår förhandlingar med arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.  

Fyra anställda omplacerade

Dessutom har fyra anställda blivit omplacerade till nya arbetsplatser i Göteborgs stad. Flera av de drabbade har inte vågat ta emot facklig hjälp, enligt Angelo Lundgren på Kommunal.  

– Vi anser att arbetsgivaren inte har följt lagar och avtal i dessa fall, men vi har svårt att bevisa det när ingen medlem vågar driva sitt ärende, säger han.  

Men kan det vara så att personalen har brustit i sitt arbete?   

– Jag tycker att man ska vända på frågan: vad har arbetsgivaren gjort? Finns det en chef på plats och är rutinerna tydliga för alla?, säger Angelo Lundgren.

Vittnesmål från Klåva gårdsväg:

Till slut agerade Ivo. Efter mer än 19 anmälningar från anställda gjorde myndigheten en inspektion på Klåva gårdsväg. I februari 2025 slog man fast att brukare levt i en otrygg miljö under en längre tid, enligt myndighetens beslut.  

Även Arbetsmiljöverket har haft ögonen på Klåva gårdsväg.

Vid ett av deras besök framgick det att personal inte efterlever säkerhetsrutiner, enligt inspektören. Dessutom måste personalen få veta hur de ska arbeta för att, så långt som det är möjligt, förebygga risken för hot och våld, enligt Arbetsmiljöverket.  

Sedan dess har myndigheterna avslutat sina utredningar. Skälet är att Klåva gårdsväg har löst problemen, enligt deras uppföljningar. I dag uppger cheferna att det till exempel finns personal med rätt kompetens, samt ett närvarande ledarskap. 

Våldet har lämnat spår

I början av 2025 ordnade kommunen ett annat hem för brukaren som ofta var våldsam. Det har gjort att arbetsmiljön blivit bättre, enligt stödassistenten Augustin. Men våldet har lämnat spår efter sig. I dag tittar han sig oftare om axeln när han rör sig bland människor. 

– Jag tycker att man ska skriva sanningen. Det här händer inte på grund av att rutiner inte följs. Det händer på grund av att brukare hamnar på fel placering och inte blir flyttade i tid, säger Augustin. 

Åter till Göteborgs stad. Naemi Gerafi Malmström vill inte gå in på enskilda ärenden, men svarar att kommunen inte flyttar på brukare utan anledning.  

– Det kan vara att det finns andra boenden som är bättre anpassade efter deras behov. Det kan också vara brukarens egna önskemål att få flytta. Eller att vi ska säkerställa en god arbetsmiljö för personalen, säger hon.  

Men reaktionerna kommer för sent. Det tycker stödassistenten Jonathan, som än i dag går till läkaren för sina fysiska skador.  

– Det är bra för de som är nya och jobbar där, men vi som jobbade där förut, vad händer med oss? Jag har men för livet.