Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Regeringen tar föräldrarnas a-kassa och bostadsbidrag

Samtidigt som maten, hyran och elen blir dyrare tar regeringen bort stöden som hjälpt barnfamiljer att klara vardagen. Det är en medveten politik riktad mot dem som har minst, skriver Arbetets politiska redaktör.

Från 1 oktober tar regeringen ifrån arbetslösa föräldrar 150 extra ersättningsdagar i a-kassan. Ett halvårs trygghet för familjer som redan kämpar med varje matkasse och elräkning – bort.

Lagom till sommarlovet slopas det tillfälliga bostadsbidrag som hjälpt barnfamiljer hålla näsan över vattenytan.

Och för att riktigt markera sin syn på barn vars föräldrar kämpar med vardagen ska regeringen införa ett nytt, sannolikt olagligt, bidragstak.

Alltihop sker mitt under en levnadsomkostnadskris där hushållen redan blöder.

Gurkan har blivit 16 procent dyrare på ett år. Nötköttet 12 procent. Smöret 23. Och kaffepriserna har skenat med nära 43 procent.

Allt detta enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik.

Till detta kan man lägga höga räntor, dyrare hyror, urholkade reallöner…

Ekonomisk press på barnfamiljer

Tidigare i år kunde en rad biståndsorganisationer berätta att den ekonomiska pressen på barnfamiljer med låga inkomster ökat så mycket att nästan var tredje ensamstående förälder under det senaste halvåret haft svårt att äta sig mätt och betala boendekostnader.

Många tvingas låna pengar från närstående för att kunna betala elräkningen.

På två år har Majblommans ekonomiska stöd till barn ökat med 12 miljoner kronor. På Röda Korsets hus runt om i landet har besöken ökat från 33 300 till 50 800 på ett år.

Och andelen besökare som söker hjälp med mat har stigit från 53 till 82 procent.

För en hugad politiker som bryr sig om människorna och landet hade levnadsomkostnadskrisen kunnat vara ett politiskt projekt att ta i.

Alla begriper att när hushållen får allt mindre kvar i plånboken minskar köpkraften. Det leder till lägre efterfrågan, färre investeringar och i förlängningen minskad tillväxt.

Alla begriper att barn som växer upp i fattigdom riskerar sämre skolresultat, sämre hälsa och sämre framtid.

Och alla begriper att när människor inte klarar sina basala utgifter – mat, boende, el – ökar otryggheten, stressen och misstron mot samhället.

Grogrund för populism

Det undergräver social sammanhållning, ökar polariseringen och skapar grogrund för populism. Ett samhälle där stora grupper halkar efter är ett instabilt samhälle.

Men nej. Sådant där bekymrar tydligen inte halvfigurerna som sitter i vår regering.

De har fullt upp med annat.

Att sitta på regeringssammanträden och sänka skatten för de rikaste. Att kasta sig ut från regeringssammanträdena för att handla med aktier i bolag de just tagit beslut om.

Barnfamiljer? De finns inte på radarn.

Läs mer