Skärgårdstrafiken i Göteborg kan bli norsk – dubbel oro för Ebba

Det är runt nollgradigt och februarisolen blänker mot vattenytan när färjan Vesta lägger till vid kajen på Donsö i Göteborgs södra skärgård.

Passagerare kliver av, nya stiger ombord och strax finns bara två personer kvar i färjans för: 24-åriga Ebba Sätherström, som strax ska inleda sitt kvällspass som däcksman, och hennes pappa, 58-åriga Mikael Sätherström, som är på väg att gå av morgonpasset i samma besättningsroll.

De har arbetat i Styrsöbolagets skärgårdstrafik i åtta respektive tolv år.

Sedan 2021 gör de det dessutom på samma båt. Oftast på olika skift, men vid enstaka tillfällen tillsammans.

– När tjänsten på Vesta kom ut ringde jag och frågade Ebba om jag fick söka den, det kan ju vara lite känsligt sånt där, med en förälder så nära. Men hon sa ja och det har funkat jättefint att jobba ihop, säger Mikael Sätherström.

Styrsöbolaget kallas ”familjebolaget”

De är inte ensamma om att ha familjemedlemmar på jobbet. En ansenlig del av Styrsöbolagets anställda bor ute på öarna och det är inte ovanligt att yrket går i generationer.

Mikael och Ebba Sätherström hör till dem som skämtsamt kallar Styrsöbolaget för ”familjebolaget”.

Även Ebbas sambo, som är styrman, och Mikaels fru, tillika Ebbas mamma, jobbar nämligen där.

– Du har en personlig relation till i princip alla kollegor. Man vet vilka som är öbor, man hälsar alltid på varandra även utanför arbetstid och vi hjälper till och tar varandras pass när det krisar för någon, säger Ebba Sätherström.

Men nu är historiska förändringar på gång i trafiken som förbinder ett tiotal öar i Göteborgs södra skärgård med fastlandet.

Efter att ha kört färjor här i över hundra år förlorade Styrsöbolaget upphandlingen för nästkommande avtalsperiod.

Överklagat upphandlingen

Styrsöbolaget har överklagat upphandlingen och vill inte ge några kommentarer under pågående process.

Men om beslutet står sig kommer det norskägda rederiet Torghatten över trafiken i december 2027. 

För många öbor var beskedet en chock. Så gott som samtliga är helt beroende av färjetrafiken för att ta sig mellan öarna och fastlandet och den sekellånga relationen mellan dem och Styrsöbolaget beskrivs som speciell.

Kan den familjära stämningen leva kvar när ett bolag utan koppling till öarna tar över, undrar många.

För Ebba Sätherström blir det dubbel oro.

– Jag jobbar på båtarna, men jag är också beroende av att båtarna går. Jag är både anställd och öbo.

Osäkert med ny aktör

Hon berättar om relationen till resenärerna. Att öbor som missat sista båten från fastlandet ibland fått lift ut ändå.

Och hur hon själv, som däcksman, ser till så att alla jobbpendlare kommer med om morgnarna.

– Alla som jobbar på fastlandet åker ju med oss. Så klockan fem på morgnarna kan jag stå där och räkna in dem och se att någon saknas. ”Nej, de ska ju vara 38 stycken!”.

Det är osäkert om en ny aktör kommer att ta över de anställda.

Kanske är det inte är så bra då, resonerar Mikael Sätherström, att familjen lagt alla ”alla ägg” i samma jobbkorg.

– Men de behöver väl folk på de båtarna också och vem vet, det kanske blir bra så också, säger han och fortsätter.

 – Sen får vi se om de vill ha en gammal gubbe, säger han och slår ut med händerna.

När Vesta fullgjort en hel runda och åter lägger till på Donsö går pappa Mikael i land.

Han tar mopeden raka vägen hem för att att vila upp sig inför helgens långskift. 

Däcksman en social yrkesroll

Ombord tar sig Ebba Sätherström an sina arbetsuppgifter.

Hon beskriver däcksman som en social yrkesroll där hon främst ska se till passagerarnas behov.

– Men sen ska man städa, kolla biljetter och på morgnarna tar man hand om morgontidningar och bröd som ska till öarnas butiker. Man gör i princip allt förutom att köra, säger hon och ler.

På väg mellan två hållplatser öppnar Ebba Sätherström en metalldörr, stegar ner för två branta trappor, tar på hörselkåporna och går en runda i det bullrande maskinrummet.

– Jag kollar så att kylningen fungerar och att allt verkar stå rätt till. Man använder alla sinnen; ser, lyssnar och känner på doften om något är fel, säger hon.

På en däcksman faller även de små saker som öbor gör för varandra. Som när ett paketbud häromdagen hade blandat ihop vilken ö han skulle till.

– Då ringde jag upp personen som det var adresserat till och fick lov att skriva under. Så löste det sig och vi kunde ta med oss paketet ut, säger hon.

Blir det ett annat kollektivavtal?

Under en lugn stund tar hon trappan upp till styrhytten och går runt med en kanna färskbryggt kaffe till skepparen och ett par andra kollegor.

Deras samtal kommer in på hur det kan bli om de får en ny arbetsgivare: blir det ett annat kollektivavtal då och får de i så fall behålla sina skift och tidbanker, funderar de. 

När Ebba Sätherström började på Styrsöbolaget som sommarjobbare var inte planen att bli kvar i över åtta år. Kanske blir de kommande förändringarna en chans att göra något annat, resonerar hon.

– Men samtidigt, varför? Jag trivs ju så bra här.

Det är tre år tills Torghatten eventuellt tar över, men redan nu är den vanligaste frågan från passagerarna vad som kommer att hända med henne och resten av personalen.

– Det jobbiga är att vi inte vet någonting. Vi vet bara att från en dag till en annan om tre år kan allt förändras, säger hon.