Undersköterskor städar och springer med prover – då får patienterna vänta i timmar
En mer stressad personal som har mindre tid för patienterna.
Det är, enligt undersköterskan Sandra Nordlander, effekterna av Region Dalarnas besparingar – som innebär att färre anställda ska göra fler arbetsuppgifter.
Undersköterskan Sandra Nordlander och hennes kollegor måste bland annat slutstäda patienternas rum när Region Dalarna ska spara. Det ger mindre tid till patienterna. (Bilden är en genrebild.)
Det är nu över ett år sedan beskedet om att Region Dalarna skulle dra ned på personal kom. Under 2024 försvann 42 tjänster i det så kallade Vårdnära serviceteamet, som tidigare utförde arbetsuppgifter som inte krävde vårdutbildning.
Städa, beställa material, transportera patienter, hantera tvätt, dela ut mat och kvällsfika.
Saker som fortfarande måste göras – men av färre personal. Flest tjänster försvann på Falu lasarett, men värst drabbade är sjukhusen i Avesta och Ludvika där Vårdnära service numera bara utför lokalvård och majoriteten av måltidshanteringen.
Resten måste undersköterskorna göra.
Även sjuksköterskorna drabbas
– Det är klart att vi har fått en högre arbetsbelastning. Vi ska slutstäda patienternas rum, dela ut kvällsmat ungefär fyra dagar i veckan och springa upp och ned med prover.
Det säger undersköterskan Sandra Nordlander som jobbar på vårdavdelningen på Ludvika lasarett, där hon också är både arbetsplats- och skyddsombud för fackförbundet Kommunal.
Tillsammans med sina kollegor har hon klockat hur lång tid varje serviceuppgift tar och kommit fram till att deras nya arbetsuppgifter motsvarar två heltidstjänster för en undersköterska.
– Det drabbar i alla led. Också sjuksköterskorna får göra saker som undersköterskorna tidigare gjorde. Vi gör inte det vi är utbildade för och patienterna får inte samma tid som de fick innan, säger hon.
Ökad stress och irritation
Sandra Nordlander beskriver hur både stressen och irritationen hos de anställda växer i takt med vårdköerna. När personalen inte hinner med sina nya arbetsuppgifter blir patienter sittandes i närakutens väntrum i flera timmar.
– Det är något vi pratar om hela tiden bland kollegorna. Alla påverkas och det märks på stämningen.
Som fackligt ombud har hon beskrivit situationen för sina chefer, som lyft det ännu högre upp. Men att ta tillbaka den Vårdnära service som försvunnit finns inte på kartan, tror Sandra Nordlander. I stället förväntar hon sig att arbetsbelastningen kommer öka ännu mer – under det senaste året har allt fler neddragningar gjorts och arbetsuppgifter tillkommit.
Går mot stort överskott
Samtidigt förväntas regionen göra ett överskott på 400 miljoner 2025.
Sofia Jarl (C) är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i region Dalarna. Hon säger att det i nuläget inte är aktuellt att öka bemanningen inom den Vårdnära servicen. I stället handlar det om att organisationerna på regionens lasarett ska hinna i kapp, menar hon.
– Att säga något annat vore inte ärligt, säger Sofia Jarl.
Sofia Jarl (C), regionstyrelsens ordförande i Dalarna.
Men om regionen får ett överskott på 400 miljoner kronor i år, kan några av dessa pengar komma att användas för att säkra personalens arbetsmiljö?
– De miljonerna måste användas till att säkra ekonomin på sikt. Vi ser stora risker för ytterligare besparingar och underskott framöver. Så att använda de pengarna vore inte ansvarsfullt.
”Alla måste göra mer än de gjort tidigare”
Prioritet ligger på att säkra bemanningen av hälso- och sjukvårdspersonal, säger nämndordföranden. Men huruvida det ska anställas fler undersköterskor för att täcka upp för den förlorade servicepersonalen, och i så fall var, kan hon inte svara på.
– Vi gör allt vi kan för att säkra bemanningen och arbetsbelastningen. Men vi är långt i från i hamn med de besparingar vi håller på med och alla måste göra mer än vad de gjort tidigare under tiden.