Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Joakim fick fingret avhugget under nattskiftet: ”Blod överallt”

”Det var blod överallt”, säger Joakim Gustavsson. Han miste en tredjedel av långfingret i en mjölkpulvermaskin. Även David, Mikael, Axel, Markus och Mattias har förlorat delar av sina fingrar i jobbolyckor.

Fingrarna är den kroppsdel som oftast, var fjärde gång, skadas när män är med om allvarliga olyckor i arbetslivet.

Inom industrin är det ännu vanligare. I över var tredje allvarliga olycka inom metall-, trä- och livsmedelsindustrin skadas fingrar. Det visar siffror från AFA Försäkring.

Den tidigare industriarbetaren Mikael Ring fick amputera fyra fingrar efter att ha klämt sig i en excenterpress. Han berättar hur det blivit svårt med vardagssaker som att tvätta sig eller äta.

Möt honom och andra som mist delar av sina fingrar efter arbetsolyckor här:


Mjölkpulvermaskinen skulle vara avstängd – det var den inte

En rörlig del i mjölkpulvermaskinen syntes inte på kontrollskärmen. Joakim Gustavsson fick en tredjedel av långfingret avslitet.

– Jag trodde att jag bara hade klämt mig. Det gjorde inte så ont först, så jag fortsatte jobba. Då såg jag att jag inte hade någon fingertopp kvar och det var blod överallt.

Joakim Gustavsson hade nattskift och skulle byta ut en del i maskinen som tillverkar modersmjölksersättning. Kollegan stängde av maskinen från kontrollrummet och han satte igång. När han skulle borsta rent från dammpulver visade det sig att en del av maskinen inte var avstängd.

– Den syntes inte på våra dataskärmar och jag såg inte att den var igång på grund av allt pulver. Långfingret rycktes ner och slets av.

En slarvig läkare sydde ihop fingret på ett felaktigt sätt vilket lett till stora problem för Joakim Gustavsson. Nu är det åtgärdat, men han har svårt med greppförmågan. Det gör att han har problem på gymmet, där han måste göra ryggövningar på grund av diskbråck.

En hand med tatueringar håller i en penna mot en mörk bakgrund. Yttersta delen av ett finger är av.

Efter olyckan har Joakim Gustavsson svårt att greppa en penna och kan inte fånga lyra.

Men han kan även se på det med humor. Omgivning tycker till exempel att det är väldigt roligt när han sträcker upp ”fulfingret” som alltså är rejält mycket kortare. Och hans son har upptäckt att han inte kan fånga lyra.

– Fånga pappa, säger han, och kastar grejer till mig. De flesta träffar mig i pannan och jag har tvingats byta många fjärrkontroller sedan han upptäckte det.

Joakim Gustavssons arbetsgivare fick betala en företagsbot på 150 000 kronor för att man inte gjort en tillräcklig riskbedömning av arbetet.


Davids ringfinger kapades mot klyvsågens klinga

Det var bara slamsor kvar av fingertoppen. Nu slarvar snickaren David Göransson aldrig med skyddsutrustningen.

– Det fanns skydd på plats, men det var inte monterat. Det var en sådan typisk ”jag ska bara”. Jag skulle såga en liten regel lite snabbt bara och skippade att sätta dit skyddet.

Men när David Göransson tog emot regeln på klyvsågens baksida högg klingan till i träet så att handen for in mot den.

– Ringfingertoppen fick de ta bort, det var bara slamsor kvar, säger han.

Lillfingret gick att rädda kvar, men det är stelopererat.

En hand som håller i en handsåg med en orangefärgad handtag mot en bakgrund av solnedgång, med byggnader längre bort.

David Göransson jobbar fortfarande som snickare, skadan påverkar honom mer på fritiden.

Han känner tacksamhet över att skadan inte blev ännu större, säger att det på sätt och vis var en billig läropeng om vad småslarv leder till. Fem år senare skulle han aldrig såga utan skydd och han säger till om andra slarvar med det.

Den högerhänte 28-åringen har ny arbetsgivare, men är fortfarande snickare. Det funkar trots att vänsterhandens grepp mist sin kraft.

– Det har förstört lite mer på fritiden, säger han.

Det är till exempel svårare än tidigare att jobba med datorer och att fånga en tennisboll som kommer farande.

Och han har fått lära om i sitt intresse för mountainbike.

– Det var jobbigt att hålla i sig de första åren, men nu funkar det.


Mikael Ring med kort grått hår och en blåmönstrad t-shirt står inomhus med ena handen på bröstet, framför ett fönster och en växt.

Mikael Ring.

Mikaels hand satt fast i flera minuter – fingrarna var platta

Fyra fingrar gick förlorade för Mikael Ring när pressen han jobbade vid slog igen vid fel tillfälle. Han fastnade under flera tons tyngd. Handsken var platt när han kom loss.

Metallbitarna skulle skålformas i excenterpressen, bitar som inte blivit bra första gången skulle pressas om men ville inte ligga där de skulle. Mikael Ring sträckte in högerhanden för att rätta till en bit. Vänsterhanden var på reglaget.

Då gick pressen, som egentligen inte skulle fungera utan tvåhandsfattning, igen.

Rakt över handen.

– Den stannade där så jag satt ju fast med fyra fingrar. Det tog väl ett par minuter innan de fick upp den, säger han.

Då var fingrarna på den tunna handsken platta.

Dagen efter amputerades lång-, pek- och ringfinger. Ett försök att rädda kvar lillfingret gjordes.

– Men det gick inte, de klippte det några veckor senare.

En hand med fyra avkortade fingrar håller i ett handtag till en tygkasse.

När Mikael Ring handlat och bär en kasse i högerhanden måste han sätta ner den efter en stund.

I dag, knappt två år senare, har han kvar tummen på högerhanden. På pekfingret finns en led kvar, de andra tre fingrarna är amputerade nedanför den. Mikael Ring är högerhänt.

Tvätta ansiktet, skära upp maten eller lyfta ett glas är sådant som blivit svårt. Byta däck på bilen eller spela gitarr rent omöjligt.

– Jag skriver som en liten unge. Och om jag är och handlar och bär två kassar bär jag den ena mitt i handen, det dröjer inte länge förrän man sätter ned den.

Fingrarna sticker och svider, han får fantomsmärtor någon gång om dagen.

– Jag rycker i stumparna så brukar det gå över.

Mikael Ring var 64 när olyckan hände. Kanske hade han jobbat längre annars, men nu gick han i pension efter sjukskrivningen.

– Det hade inte gått, säger han om att återgå till jobbet. 

Han säger att han inte visste att säkerhetsspärren inte fungerade, i så fall hade olyckan aldrig hänt.

Hans tidigare arbetsgivare har fått betala 400 000 kronor i bot till staten, för arbetsmiljöbrott. Åklagaren slog fast att pressen borde haft andra skydd, och att det bara borde gått att köra den med tvåhandsmanöver.


Axel Svanström med en rutig skjorta har sin högra hand på bröstet. Ansiktet syns delvis, och ringfingret på handen saknar yttersta delen.

Axel Svanström.

Hans lillfinger försvann i ett berg av vitkål

”Det sa bara chop.” En tredjedel av lillfingret klipptes av när Axel Svanström skulle riva vitkål.

Axel Svanström skötte maskinen som skulle riva vitkål till kålpudding. När det byggts upp ett berg av riven kål i vagnen där den landade skulle han jämna ut det. Den här gången var knivarna i maskinen mycket större än han var van vid.

– Så det sa bara chop. En tredjedel av lillfingret klipptes av. Men jag var ganska lugn, stängde av maskinen, gick upp till kontoret och sa att vi nog borde ringa 112.

Det var först när han kom till sjukhuset i Linköping som det började göra ont, väldigt ont. Där klippte de till kanterna på fingret och sydde ihop.

Sedan blev han sjukskriven i fyra veckor.

– Men efter tre veckor blev det så jävla tråkigt att gå hemma så jag började jobba igen.

En hand håller i en vattenflaska av rostfritt stål med en korktopp och ett svart band, mot en mörk tygbakgrund.

Efter olyckan har Axel Svanström svårare att greppa saker.

Då hade företaget stoppat allt arbete vid den här typen av maskiner för att bygga om dem.

– Så nu är det omöjligt att skada sig på det sättet som jag gjorde.

Han tycker att vardagen fungerar bra trots det kapade fingret. Det kan vara svårt att hålla i telefonen och liknande. Och som för så många andra med amputerade fingrar har han problem med kylan.

– Det är ju inte så jättekul att gå in i frysrummet och leta efter saker. Där är det 30 minus, så när jag har ont brukar jag undvika det.

Axel Svanströms arbetsgivare fick betala en företagsbot på 325 000 kronor för att det saknats skydd. Boten är för två likartade olyckor.


Markus Hed i en grön långärmad tröja håller sin högra hand mot bröstet utomhus. Yttersta topparna på flera fingrar saknas.

Markus Hed.

Markus fick sy 200 stygn efter olyckan i valsverket

Ryggskottet gjorde att Markus Hed stödde sig på maskinen när han skulle resa sig. Det var ett misstag. Handen blev ”skrot” och de hittade en fingertopp i handsken.

– Handen funkar ju. Den är lite ful och ärrig, det var väl 150–200 stygn, med några fingrar som är lite kortare.

Markus Hed hade ryggskott den där dagen när han och en kollega skulle fixa en ny stålbandsrulle i valsverket. Därför tog han stöd mot ett roterande band när han skulle resa sig. Samtidigt satte kollegan i gång maskinen.

– Jag såg hur handen följde med in och tänkte: det här kommer inte gå så bra. Handen blev rätt skrot. Fingrarna hängde liksom. Sedan hittade vi en fingertopp som låg kvar i handsken.

En ambulanshelikopter förde honom till handkirurgen på sjukhuset i Örebro där de lyckades sy fast fingertopparna, utom en som amputerades.

En person håller en stor, rostig skiftnyckel mot en svart bakgrund.

De avkortade fingrarna gör att Markus Hed har svårt att greppa med vänsterhanden.

Pek- och långfinger på vänster hand är lite kortare, lill- och ringfinger är i det närmaste obrukbara.

– Jag har nästan inget grepp i den handen. Tur ändå att jag är högerhänt.

Nu har han eget företag i skogsbranschen. Det innebär mycket utomhusarbete.

– Jag fryser mycket om handen. Så fort det blir under 10 plusgrader blir det jobbigt. Och så har jag svårt när jag ska skruva i skruvar, knäppa knappar och sådant. Men jag tycker att det funkar rätt bra ändå.

Markus Heds arbetsgivare fick betala en företagsbot på 400 000 kronor för att man inte gjort en ordentlig riskbedömning av arbetet.


Mattias Hultgren bär en grå huvtröja med dragkedja. Han har en ring på vänster hand, som han håller mot bröstet. Yttre delen av ringfingret saknas. Bakgrunden är mörk och enkel.

Mattias Hultgren.

Mattias ”skulle bara” – då hamnade fingertopparna i sågen

Mattias Hultgren ”skulle bara” fixa en grej innan han gick hem för dagen, såga till en ekbit till en tröskel. Men sågen tog i två av hans fingertoppar. 

En sådan tröskel som snickaren Mattias Hultgren behövde fanns inte att köpa, så han tänkte fixa en själv. Men klyvsågen fastnade i den hårda ekbiten och handen for in mot klingan. 

Någon hade plockat bort skyddet som borde ha hindrat fingrarna på vägen. Det hade han inte sett innan han satte i gång.

– Jag får en chockkänsla och bara håller i fingrarna. När jag lugnat mig efter några sekunder kollar jag och ser att fingrarna är ju av, säger han tre år senare.

Vänster ringfinger amputerades från yttersta leden. Långfingret kunde sys ihop, men är stelopererat.

Mattias Hultgren i en röd jacka håller en skiftnyckel över en träyta.

När det är kallt ute sprider sig smärta från de skadade fingrarna ut i handen.

Våren 2025 kliar det fortfarande i nagelbandet på det amputerade fingret.

– Det är ju inbillning, men jag känner det.

Och när det är kallt ute sprider sig smärta från de skadade fingrarna ut i handen.

Den första tiden efter operationen hade Mattias Hultgren mycket ont och var rädd att behöva byta yrke. Men efter tre år har han hittat knepen och upplever inte skadan som något egentligt hinder på jobbet.

Mattias Hultgrens dåvarande arbetsgivare fick betala 250 000 kronor för arbetsmiljöbrott efter olyckan, till staten.

Läs ett längre reportage om olyckan och hur den påverkat honom här.