Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Framtidens elektriker – Petronella är fackets ansikte mot eleverna

Hon gillade matte men inte att sitta still. Därför valde Petronella Larsson el-yrket. Nu varvar hon arbetet som elektriker med att besöka skolor där hon berättar om yrket och om facket. Hon är en av Elektrikernas skolinformatörer.

När vi talas vid har Petronella Larsson precis varit på en gymnasiemässa i Helsingborg. Det var över 4 000 elever på plats.

– De fick testa att skala kabel och kolla in strömbrytare och vägguttag och så berättade vi om hur det är att arbeta som elektriker, berättar hon.

Hennes egen väg till elektrikeryrket var ganska rak. Hon fick en lärlingsanställning på samma firma hon gjort sin praktik på.

– Jag ringde dem och chefen sa ”ringer du för en anställning?”, jag svarade ja och då sa han ”bra, du kan komma in och skriva på anställningsavtalet”

Konferens med Elqvinnor

Medlem blev hon direkt hon började jobba.

– Det var arbetsgivaren som delade ut papper om medlemskap och a-kassan. Han tyckte att vi skulle bli medlemmar. Jag visste inte jättemycket om facket då. Vi hade haft skolinformation, men jag kunde inte mer än att facket ser till att vi har det bra på jobbet.

Det fackliga engagemanget startade några år senare, då en kvinnlig kollega tog med Petronella på en konferens med Elektrikerförbundets kvinnliga nätverk Elqvinnor.

– Jag fick lära mig väldigt mycket om facket där, och så fick jag frågan om jag ville bli skolinformatör.

Det ville hon, och gick därefter en utbildning i LO:s regi.

– Där lärde jag mig kanske inte så mycket nytt, det handlade mest om hur man pratar inför folk.

”Jag har lätt att prata inför folk”

Sedan följde hon med en av Elektrikerförbundets skolinformatörer som redan var varm i kläderna, Alexander Larsson från avdelning 8, när han höll skolinformation.

– Han hade ett bra upplägg och pratade om rimliga saker. Om allt ifrån hur man beter sig på praktik och lärlingsplatser till vad som står i kollektivavtalet.

Nu för tiden kör hon ofta sina skolinformationer själv.

– Jag tycker det är kul. Jag har lätt för att prata inför folk.

– I fredags höll jag skolinformation på min gamla gymnasieskola, Kattegattsgymnasiet i Halmstad. Vi pratade i två timmar, jag hann bara med lite av min presentation för det var så många frågor.

Fråga om kollektivavtal

Vad ställer eleverna för frågor?
– Den här gången var det bland annat en kille som fått en lärlingsplats på ett företag utan kollektivavtal, så det var många frågor om hur han skulle lösa allt.

– Jag rekommenderar ingen att ta en anställning på ett företag utan kollektivavtal. Du får till exempel inte ECY-certifikatet om du gör din lärlingstid på ett företag utan kollektivavtal.

Vilka frågor är de svåraste att svara på?
– De svåraste frågorna får jag nog av elever på vuxenutbildningen. De vet ofta vad som kan hända i arbetslivet, och har många frågor om hur facket kan hjälpa just dem om det händer något. Gymnasieelever vet ofta inte vad som kan hända på samma sätt.

– Är det någon fråga jag inte kan svara på så säger jag att jag tar reda på svaret och sedan återkommer till deras lärare. Det är jätteviktigt att vi återkommer om vi inte kan svara på en fråga just då.

”Rättigheter och skyldigheter”

Varför är det viktigt att facket är ute i skolorna och informerar?

– Så att de får ett ansikte från facket och att de får veta vilka rättigheter och skyldigheter de har. Ofta vill treorna bara göra sitt lärlingsår så de tänker inte på vad de har rätt till enligt avtalet.

– Det är också viktigt att förklara för eleverna vad facket gör, för annars kan det hända att de får en felaktig bild om de hamnar på en arbetsplats där det snackas illa om facket.