Halvering av antalet som får sjukersättning – därför drabbas arbetare hårdast
På 20 år har antalet personer med sjukersättning i Sverige mer än halverats enligt nya siffror från Försäkringskassan. Vad beror det på och vilka drabbas hårdast?

I dag får runt 220 000 personer sjukersättning. (genrebild)
1 Vad hände?
Det var år 2008 som reglerna för att få sjukersättning skärptes. Då avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen, som innebar att personer som hade en långvarig men inte permanent nedsatt arbetsförmåga kunde få ersättning. Samtidigt skärptes kraven för att få sjukersättning tills vidare.
2 Så många får sjukersättning
Antalet personer som får sjukersättning har mer än halverats de senaste 20 åren. I dag får runt 220 000 personer sjukersättning. Det är drygt 300 000 personer färre än 2004 då drygt 527 000 personer fick ersättning, visar nya siffror från Försäkringskassan.
3 Hur kan man få sjukersättning i dag?
Då krävs att arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt – det vill säga för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten.
4 Vilka drabbas?
De hårdare kraven slår extra hårt mot personer med fysiskt krävande arbeten. Förändringen syns tydligt i statistiken: För tjugo år sedan fick 38 procent sjukersättning på grund av sjukdomar i rörelseorganen, i dag är siffran nere under 17 procent.
– En tydlig konsekvens av de mer restriktiva reglerna är att yrkesgrupper med fysisk krävande arbeten har svårare att få sjukersättning beviljad. De skulle, teoretiskt sätt, kunna ha arbetsförmåga i fysiskt lättare arbeten, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
5 Finns det några undantag?
Ja, år 2022 mildrades reglerna för äldre personer, som har max fem år kvar till ålderspension. Över den ålder prövar Försäkringskassan bara om du är för sjuk för jobb som du har erfarenhet av under de senaste femton åren.
– Det innebar ett litet hack uppåt i kurvan, något fler personer fick sjukersättning. Men det är inga dramatiska förändringar, säger Ulrik Lidwall.
6 Vilka får sjukersättning?
Psykiatriska diagnoser är nu den vanligaste orsaken till att man får sjukersättning. Men i dag står utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för en allt större del av de som får ersättning.
Andelen som får sjukersättning för depressioner och ångestsjukdomar har i stället minskat över tid.
– Det hänger också ihop med det förändrade regelverket. Depressioner och ångestsyndrom går ju oftast att behandla, och bedöms därför inte i samma utsträckning som varaktiga. Det är inte så att antalet depressioner minskat, säger Ulrik Lidwall.