Minister duckar frågor om kryphålet i assistansbranschen
Redan 2023 larmades om att utslängda assistansbolag, via ett kryphål, kan fortsätta sin verksamhet. Men regeringen agerade inte och nu duckar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) frågan.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M).
Försäkringskassan varnade redan 2023 för kryphålet som gör att bolag kan verka i assistansbranschen utan att behöva tillstånd. Det gör de via att erbjuda administrativa tjänster till brukare som anställer sina egna assistenter – då behövs nämligen inget tillstånd.
Nyligen avslöjade Arbetet att 10 av 20 sådana bolag, så kallade servicebolag, tidigare har hindrats av inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Vissa har dömts för brott och fått sina tillstånd återkallade. Andra har sökt tillstånd och fått nej.
När Ekot rapporterade om Försäkringskassas larm 2023 utlovade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) åtgärder i närtid.
Åtgärder har dröjt
Det här är en av de saker som Arbetet har ställt frågor om till ministern. Vi har skickat följande frågor till Camilla Waltersson Grönwall:
- Hur reagerar du på det som framkommer i granskningen?
- Försäkringskassan larmade om det här fenomenet redan 2023 och till Ekot sa du att du ville göra något åt det här. Varför har det gått så lång tid?
- I den statliga utredningen som nyligen tillsattes står att utredaren ska ”analysera och vid behov föreslå en lämplig reglering av möjligheten att själv kunna anställa personliga assistenter”, är det ett sätt att komma åt servicebolag som tidigare slängts ut av Ivo?
- Räcker det att lägga frågan i en utredning?
- Ska det krävas tillstånd för brukare som vill anställa egna assistenter och ta hjälp av ett servicebolag?
- Eller vill ni på något annat sätt komma åt det här problemet?
I stället återkommer ministern med en ”samlad kommentar” via mejl.
”Regeringen anser att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas. Det förutsätter samtidigt att systemet skyddas mot brottsligt utnyttjande”, skriver hon.
”Dåliga arbetsförhållanden”
Hon skriver att brottsligheten inom personlig assistans får konsekvenser för både enskilda och samhället som helhet. ”Det handlar om enskilda som inte får den assistans de har rätt till eller som utnyttjas i brottsliga upplägg, anhöriga som inte vågar anmäla missförhållanden och personliga assistenter som tvingas arbeta utan lön eller under dåliga arbetsförhållanden.”
Camilla Waltersson Grönwall nämner även den utredning som regeringen tillsatte nyligen och som tar sikte på åtgärder mot välfärdsbrott inom personlig assistans. Hon pekar på att det i den ingår att titta på ”om ökningen av antal personer som själva anställer sina assistenter innebär risker för brottslighet eller för att assistansmottagare far illa, och om det finns behov av att reglera möjligheten att själv kunna anställa personliga assistenter.”
Hon skriver också att frågan om servicebolag som säljer tjänster till personer som är egna anordnare av sin assistans kan vara en del av det uppdraget.