Äldreomsorgens siffror lyser röda runt om i landet. Minst 130 kommuner gjorde minusresultat förra året – i många fall tiotals miljoner, visar Kommunalarbetarens kartläggning.

De vanligaste besparingarna är schemaändringar och att vikarier tas in mer sällan.

En av kommunerna som gjort både och är Borlänge. För ett år sedan protesterade anställda på kommunens största särskilda boende, Hällsjöhemmet, högljutt när kommunen infört vikariestopp och neddragningar i bemanningen. Några månader senare kom nästa kalldusch: centralt lagda scheman med fler helgpass än tidigare.

Sjukskrivningar och uppsägningar

Ett år senare är personalen slutkörd. Det berättar undersköterskan och skyddsombudet Camilla Munk Utter. 

Schemat personalen haft det senaste året har varit kompakt, i perioder har de behövt jobba kväll i en hel vecka eller två.   

–  Jag kunde säga ”god natt” till familjen en söndagkväll och inte se dem förrän på torsdagen, säger hon.

Finns knappt några vikarier

Trots att schemana numera är något mer individanpassade, är det tufft. Framför allt är bemanningen låg, menar Camilla Munk Utter. 

Just den här dagen har personalen gått kort på morgonen. De har varit sju i stället för nio på avdelningen. Sedan vikariestoppet finns det knappt några vikarier att ringa in – i stället jobbar den ordinarie personalen övertid, blir sjuka och säger upp sig, berättar hon.

Likadant ser det ut på andra enheter i kommunen, säger Camilla Munk Utter som har kontakt med andra skyddsombud. 

–  Vi sitter alla i samma båt, med låg bemanning och höga sjuktal. 

Hälften som svarat ska spara

Borlänge är enligt vår kartläggning en av de kommuner som sparar in mest. I fjol gick äldreomsorgen över 35 miljoner back – och även i år väntas kostnadsminskningar för att få en budget i balans. 

Likadant ser det ut på flera håll i landet. Av de 208 kommuner som deltog i KA:s enkät svarade ungefär hälften samma sak: att det också i år kommer att dras ner inom äldreomsorgen.

KA har tidigare rapporterat om schemaändringar som upprört personalen i Marks kommun, Säffle, och Nordmaling  Också i Härnösand görs stora besparingar genom nya scheman med resurspass och semesterperioder. I vissa fall leder sparkraven också till att personal sägs upp, inte längre bjuds på fika på mötena och att arbetsskor som tidigare betalades av arbetsgivaren inte längre gör det.

(texten fortsätter under kartan)

Här gick äldreomsorgen minus 2024

”Utevistelse är prioritet noll”

Enligt Camilla Munk Utter i Borlänge går neddragningarna också ut över de äldre.

–  De borde ju inte drabbas, men vi är för få. Vi hinner bara göra det viktigaste och då blir de ju liggandes i sina sängar.

Personalen försöker prioritera. Mat och medicin får alla, berättar hon. Hygien och omvårdnad kan ibland ske efter lunch och duschar på eftermiddagen – eller nästa dag, beroende på hur överlappningen av personal ser ut mellan passen.

–  Underhållning och utevistelse är ju liksom prioritet noll. Så får man hoppas att de har en anhörig som tar ut dem, säger hon.

Sår i underlivet

Camilla Munk Utter pekar på balkongerna som pryder Hällsjöhemmets utsida. 

–  De är ju guld värda, då kan ju de boende få lite frisk luft i alla fall.

Hon uppmanar sina kollegor till att skriva avvikelser och tillbudsrapporter, så att arbetsgivaren ska reagera på hur den låga bemanningen slår.

Och det gör de.

I kommunens avvikelserapporteringssystem och i tips till Inspektionen för vård och omsorg går det att läsa om allt från äldre som inte fått sina tänder borstade eller gått på toaletten på flera dagar – till de som har blodblåsor på fötterna eftersom naglarna växt in i huden och sår i underlivet på grund av bristande intimhygien.

Ministern: ”Pengar inte utmaningen”

Att äldre far illa är oacceptabelt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Samtidigt har regeringen, enligt henne, tagit sitt ansvar för situationen med den krisande äldreomsorgen – bland annat genom höjda statsbidrag. Den kommunala ekonomin ser betydligt bättre ut nu än vad den tidigare gjort, påpekar hon. Samtidigt är pengarna, enligt ministern, inte den största utmaningen.

– Vi har sett ett starkt behov av att stärka upp inte minst den viktiga kompetensförsörjningsfrågan, som egentligen är en större nöt för kommunerna att knäcka, säger Anna Tenje.

Hon uppmanar dessutom kommunerna till att göra modiga prioriteringar i budget och att säkra en god arbetsmiljö för personalen.

Men hur mycket kris ska det behöva bli innan regeringen tar det här på allvar?

– Jag vänder mig verkligen emot att vi inte skulle ta det här på stort allvar. Jag jobbar utifrån hela min portfölj med de här frågorna och det går inte en dag utan att jag sitter hela dagen och pratar om äldreomsorg och hur vi kan höja kvaliteten.

Krävs tillskott för framtiden

I Borlänges fall handlar de röda siffrorna inom äldreomsorgen mycket riktigt inte om att kommunen har för lite pengar – utan snarare om utmaningar med höga sjuktal bland personalen. Det säger Erik Nises (S), ordförande i kommunfullmäktige.

– Vi har inte kunnat hålla budget på väldigt länge eftersom vi använt mer pengar än vi tänkt oss.

Han säger att just sjukfrånvaron är svår att komma åt från politiskt håll, men berättar att kommunledningen de senaste åren upptäckt stora brister i styrningen – som de också jobbat på.

– Sedan förstår jag att det alltid kommer att finnas saker att göra när man tar hand om människor med stora behov, säger han.

Befolkningen blir äldre

Inför framtiden finns stora utmaningar, säger han. Befolkningen blir äldre och färre utbildar sig inom vård och omsorg. När Erik Nises haft kontakt med ordföranden i andra kommunfullmäktige i Dalarna säger alla detsamma: inte heller 2026 blir ett kommunekonomiskt bra år.

Det går inte att finansiera det ökade behovet av äldreomsorg utan att prioritera bort annat. Det kommer att krävas ett tillskott, menar han.

– Regeringen kanske tror att vi ska klara utbyggnaden av äldreomsorgen, men även om vi effektiviserar i bemanningen, har nya arbetssätt och så vidare, är bara behoven av platser så stora att kommunerna står inför stora val kring vad vi ska skära ned på.

Vill ha mer statliga pengar

Vad som krävs, från statligt håll, är mer öronmärkta resurser till äldreomsorgen – bland annat för att kunna höja de anställdas löner och göra det attraktivt att jobba inom sektorn, menar Erik Nises.

– Kommunsverige har generellt sett ganska bra koll på sina pengar. Jag säger inte att man gör rätt prioriteringar över allt, men det är sällan man hör om någon kommun som helt tappat ekonomistyrning. Men vi har inte råd med idealbilden av hur äldreomsorgen ska vara.

Kommunerna som sparar 2025