Sverigedemokraterna bryr sig mer om kasta ut invandrare än om arbetsmarknaden

Vårdbiträdet Zana Rafaats har fått vänta i över 500 dagar på besked om arbetstillstånd. I nästan ett och ett halvt år har han varit fast i väntan. Får han arbeta kvar eller skickas han ut ur Sverige?  

Zanas kollegor känner med honom och andra i hans sits. De lyfter det orimliga i att de förväntas prestera på topp på sitt arbete, trots att allt är ovisst och nya hinder dyker upp hela tiden. 

Stor skillnad mellan branscher

Annat är det för ingenjörerna, IT-specialisterna och andra inom tech-industrin. En månad – sen är det klappat och klart. Högutbildade har en gräddfil, visar en granskning gjord av Kommunalarbetaren. 

Signalerna till människorna som invandrade kan inte vara inte tydligare än så här. Vissa är viktiga, de prioriteras och får besked snabbt. De slipper leva i ovisshet. Er vill vi ha, säger Tidö-Sverige. Ni är prioriterade. 
 
Andra, föga förvånande ofta arbetare i välfärdsyrken, hålls på halster. Löften och hejarop riktade mot välfärdspersonal, som politiker mer än gärna bjuder på, klingar falskt.  De är helt enkelt inte lika viktiga när det kommer till kritan. 

Höjt lönekrav ställer till det

För att få arbetstillstånd i Sverige i dag behöver du visa att du tjänar 80 procent av den svenska medianlönen. I vissa yrken – vårdbiträde, köksbiträde – hamnar nivån över lönesnittet. 

Höjningen är resultatet av Tidöregeringen och framför allt Sverigedemokraternas vilja att hålla invandrare borta från Sverige. Men arbetsgivarna är inte nöjda. Inom omsorgsyrken och i besöksnäringen har det knorrats extra mycket. Alltför höga lönenivåer innebär svårigheter att anställa, säger de. 

Å ena sidan är det bra att nivåerna höjts från tidigare jättelåga lönenivåer. Det är inte rimligt att någon som arbetar i Sverige tjänar hur lite som helst. Ett köksbiträde ska inte ha 15 000 kronor i månaden innan skatt. 

Den svenska modellen hade löst det bättre

Å andra sidan innebär en politiskt satt lönegräns att det blir för statiskt och att människor som faktiskt behövs på sina arbeten blir av med dem – och i värsta fall får lämna landet 

Det bästa vore att kunna anpassa bottenplattan efter ett branschsnitt snarare än hela arbetsmarknadens. Där skulle parterna kunnat lösa frågan bättre, utan politikers inblandning. 

Den tidigare svenska modellen med arbetsmarknadsprövning hade gjort byråkratin enklare, besluten mer precisa och den hade inte skapat den orättvisa klyfta vi har idag mellan arbetare och tjänstemän. 

Synd att Sverigedemokraterna och vår nya höger hatar ordning och reda på svensk arbetsmarknad så mycket.