Fem år efter pandemin – kan en ny smitta uppstå i Sverige?
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Sedan dess har Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, granskat svensk djurhållning för att ta reda på om en allvarlig smitta mellan djur och människa skulle kunna uppstå här.
Enligt myndigheternas granskning är det osannolikt att en ny zoonotisk smitta skulle uppstå i Sverige, men smitta kan föras in från andra länder. Ett exempel på en sådan smitta är fågelinfluensan.
Resultatet av myndigheternas granskning visar att djurhållning alltid medför en risk för spridning av smittor mellan djur och människa, så kallade zoonoser.
Samtidigt menar myndigheterna att Sverige har ett gott djurhälsoläge och att det är mycket osannolikt att en ny zoonotisk smitta skulle uppstå här.
Däremot finns det alltid en risk att smitta kan föras in från andra länder.
Ett exempel på en sådan smitta är fågelinfluensan, som de senaste åren spridits runt om i världen – inte minst i USA där både mjölkkor och människor insjuknat. Och där minst en människa har dött.
Även här finns flera fall av fågelinfluensa dokumenterade.
– Vi har haft fågelinfluensa bland fåglar i varierande grad de senaste åren. I fjol var spridningen mindre än på flera år, men det gäller att hålla koll på hur viruset utvecklas globalt. Det har potential att ställa till stora problem, berättar Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Hög djurtäthet
En sak som kan öka risken för smitta, menar han, är hög djurtäthet.
På gårdar och arbetsplatser med många djur blir det därför extra viktigt med hög så kallad biosäkerhet, som handlar om att förhindra exponering för smittämnen eller oavsiktlig spridning.
I Sverige baseras djurhållning på relativt små besättningar, dessutom är det ofta glest mellan besättningarna i landet, vilket också minskar risken för spridning.
Har covidpandemin förändrat förutsättningarna för dem som arbetar med djurhållning?
– Människor som jobbar med djur måste förstå vilka risker som finns och hur man förebygger dem. Dessutom är tidig upptäckt centralt för att minska risken för spridning av smitta. Det vi lärde oss av pandemin var sådant vi observerat tidigare. Pandemin blev ett tydligt exempel på hur viktigt det är att veterinärsidan och folkhälsomyndigheten jobbar tillsammans.
I Zoonosrapporten ges flera förslag på åtgärder för att förhindra nya zoonoser i Sverige. Bland förslagen finns krav på att alla som arbetar inom djurhållning ska veta vilka smittskyddsplaner och smittskyddsregler som gäller.
Flera förslag att förhindra nya zoonoser
I Zoonosrapporten, som myndigheternas granskning av covidpandemin mynnande ut i, ges flera förslag på åtgärder för att förhindra nya zoonoser i Sverige.
Ett är att utveckla gemensamma processer för myndigheter att dela data i smittskyddsarbetet, något som har resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast den 30 april i år.
Bland förslagen finns även krav på smittskyddsplaner för kommersiell verksamhet med djur och krav på att alla som arbetar inom djurhållning ska veta vilka smittskyddsplaner och smittskyddsregler som gäller.
Det senare är något som Karl Ståhl menar är extra viktigt eftersom det kan finnas många anställda i djurhållningsbranschen som inte pratar svenska.
– Svenska producenter har generellt bra kunskap, men det är viktigt att den kunskapen når alla anställda, säger Karl Ståhl.